FHT, FV, lednsys, Luftförsvarsanläggningar

Ledningssystem

Luftförsvarsanläggningar

Dokument

Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet (0,5 MB)
(F04/10) Författare: Örjan Eriksson.

Dokumentet är en fortsättning på ”Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 FHT F17/09”, som visade att några faktorer hade varit av avgörande betydelse. En analys av dessa faktorer ger en sammanfattning av intressanta erfarenheter.
Härutöver görs - baserad på erfarenheter från markteleområdet - en jämförelse med den nya materielförsörjningsstrategin, som kan vara intressant beroende på att marktelemateriel anskaffats i konkurrens och i stor omfattning från utländska leverantörer.

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Dessa bilder är framtagna på initiativ av Stefan Kits, HKV PROD FLYG. Bilderna är sammanställda av COMBITECH AB.

Eventuella synpunkter på bildspelet kan framföras till Combitech AB
på e-postadress: ledningssystem@combitech.se

Bilderna visar:

ledningssystem

militära radar

militära radarhöjdmätare

civila radar

systembilder

ledningscentraler

robot-, radio- och flygsystem

I överkant på varje bild framgår vilken tidsperiod som respektive system
var/är i taktisk drift.

Flygvapnets Strilsystem, strilcentraler (12 MB) Författare: Bengt Myhrberg.
(F01/06)

Utgående från underlaget till ”Det bevingade verket” som utgavs av FMV 1986 i samband med flygvapnets 50-årsjubileum görs här en sammanfattning och komplettering till kapitlet ”Ledningssystem för våra flygstridskrafter”

Dokumentet beskriver systemuppbyggnad och strilcentraler i stort från ”tidernas begynnelse” d.v.s. 1920 till ca 2000, i första hand sett ur/från FMV perspektiv med tyngdpunkt på Stril 60 generationen från mitten på 60-talet fram till STRIC och övriga strilsystemkomponenter som driftsattes under slutet av1990-talet.

FTN-broschyr

Val av FTN-broschyr Försvarets telenät (FIN) är benämningen på ett för försvaret gemensamt landsomfattande telenät för överföring av ljud, data, text och bild.
FTN används för de landsomfattande lednings-och vapensystemen inom försvaret vilka alla är beroende av telekommunikation ("samband").
"~
Försvarets stridande förband medför egna sambandsresurser och är inte beroende av ITN för sin primära verksamhet, ofta sker dock anslutning till ITN via anslutningslådor som finns placerade vid ITN-anläggningarna.
FTN har utformats med hänsyn taget till de speciella krav som militärt nyttjande av ett telenät ställer.

Förstudie angående den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet
(F11/04 ) (2 MB) Författare: Karl Gardh.

Interfon (1,2 MB) Författare: Bernt Söreskog.
(F01/11)

På grund av ökande flyghastigheter, stigande krav på trafikflygets regularitet samt kraven på flygsäkerhet blev flygtrafikledningen i början på 1960-talet beroende av olika radar- och datahjälpmedel.

Till följd av detta uppstod behov av snabba, ständigt tillgängliga talförbindelser mellan flygtrafikledningens olika organ samt den militära flygtrafikledningen. Samtalen avvecklades såväl inom eget- som till externa flygkontrollorgan.

Interfon var benämningen på det operativa kommunikationsnät, som var utformat med speciella hänsyn tagna till krav på omedelbar tillgång till talsamband för flygtrafikledning.

Interfonsystemet bestod av ett antal fast uppkopplade "slingor", där samtliga anslutna abonnenter snabbt kunde erhålla direktkontakt med varandra.

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.

Smalbandsöverföring av radarbild (SBÖ) (1,4 MB) Författare: Karl Gardh.
(F01/08 utg 2)

Överföring av radarbild till en central tillämpades från början med bredbandsöverföring (BBÖ).

Överföringen av de olika signalerna från radarstationen skedde med multiplexutrustningar, som radiolänk användes bl.a RL-81 som var en frekvensmodulerad utrustning.

Men BBÖ systemet var ett dyrt och underhållskrävande system som även hade sin begränsning vid längre överföringsavstånd.

I mitten av 70-talet infördes ett helt nytt överföringssystem s.k smalbandsöverföring (SBÖ).

Systemet infördes i första hand för att öka strilsystemets flexibilitet och för att möjliggöra överföring av radarbild vid långa överföringsavstånd.

I detta system sker viss behandling av radarinfomationen på radarstationen varefter informationen överförs till central som ett data meddelande på talkanaler i befintligt tråd-och radiolänknät i form av ett ”200”meddelande.

Utrustningen fick benämningen Datatranmissionsutrustning 109 (DT-109) och de radarstationer som utrustades med DT-109 var PS-66,PS-65,PS-15 och PS-810.

Från början var SBÖ-förbindelsen stelt uppkopplad men i mitten på 80-talet infördes s.k spridare viket medförde att överföringssystemet blev betydligt flexiblare.

Strics systempresentation (1,2 MB) Författare: Rolf Karlsson.
(F06/10)

Detta dokument är identiskt med Strics Systempresentation L2-A-02-00-00-00A-981A:14:01 framtaget av dåvarande Celcius Tech på uppdrag av FMV.

I ett kommande FHT-dokument Strilutbildningssimula-torer kommer bakgrund och upphandling av Strics och övriga simulatorer att beskrivas.

Strics är en omvärldssimulator till STRIC. Strics används i första hand för simulering i samband med utbildning av operatörer i STRIC men kommer också till användning vid utprovning av bl. a STRIC-funktioner. I detta dokument behandlas främst Strics användning inom utbildningsområdet.

Stril 50 utdrag (1,1 MB) Författare: John Hübbert.
(F03/07)

Detta dokument är ett utdrag ur det Stril 50 dokument som John Hübbert skrev för FHT:s räkning 2007. Detta dokument är publicerat i Flygvapenmuseums årsbok, Ikaros 2008.

Det fullständiga Stril 50 dokumentet finns att läsa på Försvarshögskolan, Krigsarkivet, Flygvapenmuseum, F21 förbandsmuseum och Teleseum vid Ledningsregementet i Enköping.

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)

Det svenska flygvapnets strilsystem består av ett stort antal fristående system som dock har en hård infologisk knytning till varandra. Dessa system kan vara både geografiskt vitt skilda och tillhöra helt olika organisationer, t ex andra vapenslag och civila myndigheter.
För att det som vi benämner stril skall kunna utföra sin uppgift krävs att alla ingående system funktionsmässigt fungerar ihop och bildar kompletta funktionskedjor. Att få en överblick och förståelse för detta är svårt. Som ett försök att öka förståelsen och systemkännedomen har FMV:ElektroF under 1990-talet tagit fram denna strildokumentation.
Det skall betonas att strildokumentationen inte är framtagen för att bistå experterna inom deras respektive specialområde, utan för att ge en inblick i de områden av stril som man normalt ej jobbar med. För fördjupad kunskap hänvisas till de referenser som finns angivna i strildokumentationen.
Strildok beskriver inte ett "fryst" stril utan innehåller även information om beslutade och planerade förändringar av stril.
I detta utdrag ur den fullständiga strildokumentationen har i första hand information ur följande kapitel medtagits:
Historik, definitioner, uppgifter, uppbyggnad, ingående delar, prestanda, kapacitet, källförteckning.
Den fullständiga strildokumentationen, som till största delen är hemligstämplad, förvaras i FHT arkiv i Krigsarkivet.

Svenska Flygvapnets Styrdatasystem (9 MB) Författare: Arne Larsson.
(F22/04)

1958 togs ett beslutet om att utveckla och införa ett styrdatasystem som automatiskt skulle överföra målinformation från radarstation och ledningscentral direkt till piloten i jaktflygplan med kontinuerlig uppdatering.

Med den optiska luftbevakning tog det i genomsnitt 4 minuter från målupptäckt tills startorder och information togs emot av pilot i jaktflygplan. Motsvarande tid för det nya systemet skulle bli 6-10 sekunder. Det var ett revolutionerande tekniskt system som skulle införas och som möjliggjordes med ny radar, datorstödd informationsbehandling, utsändning av ett digitalt datameddelande, nya modem, ny markradiosändare med hög effekt och utrustning i flygplan som omvandlade datameddelandet till användbar information för piloten.

Det var ett mycket stort svenskt tekniskt genombrott som väckte stor internationell uppmärksamhet och som kom att användas av det svenska flygvapnet under 45 år.

I dokumentet ”Svenska Flygvapnets Styrdatasystem” beskrivs styrdatasystemets tillkomst med den intressanta beredningsfasen vid Kungliga Flygförvaltningen, personerna och företag bakom beslut och utveckling. Dokumentet är på 183 sidor och 8,8 MB stort. Det finns att köpa från Flygvapenmuseum och är tillgängligt vid FHT samlingar och bibliotek vid Krigsarkivet i Stockholm samt vid Flygvapenmuseets bibliotek i Linköping.

Utveckling av teknisk övervakning för försvarets marktelesystem
(F02/10) (2 MB) Författare: Hans Broberg, Ingemar Engdahl.

Försvaret ställde på 1960-talet ökade krav på marktelesystemens driftsäkerhet och bevakning av sina anläggningar. Samtidigt strävade man efter att rationalisera underhållet av dessa. Teknisk övervakning (TÖ), som förstärkningsåtgärd, kom att bli en lösning.

Detta dokument beskriver den successiva utvecklingen av ett generellt koncept för (TÖ) avsett att fjärrmässigt övervaka och styra försvarets marktelemateriel (och funktioner). TÖ omfattar här driftövervakning och till en del bevakning.

Vid sidan om det generella TÖ-konceptet har det funnits specifika övervakningssystem knutna till ett visst marktelesystem eller utrustning. Dessa behandlas inte här. Andra operativa system finns också för att övervaka land, sjö och luftrum.

Dokumentet innehåller två delar. Den första, Etablering av ett försvarsgemensamt Fjärrövervakningssystem, som redogör för processen med framtagningen och utbyggnaden. Den andra, Teknisk övervakning inom försvaret Ett antal milstolpar 1965-2008, som beskriver teknikutvecklingen.

Utvecklingen av Flygvapnets telefoni- och transmissionssystem ( 6 MB)
(F03/05) Författare: Bertil Nilsson.

Telefoni- och transmissionssystem har utgjort och utgör viktiga element i praktiskt taget all FV verksamhet. De har under det senaste halvseklet undergått en revolutionerande utveckling.

I detta FHT-dokument eftersträvas att ge en övergripande skildring av denna utveckling under perioden från mitten på 40-talet fram till och med 80-talet. Huvudvikten ligger på den tekniska utvecklingen. Även motiven i form av nya behov belyses liksom förutsättningarna i den allmänna utvecklingen inom telekom- och elektronikområdet.

Området "FV telefoni- och transmissionssystem" är mycket brett, applikationerna många, gränser mot övriga delsystem ibland ej helt och distinkt definierade, etc. Eftersom FV i flera avseenden haft och har ansvar även för vissa försvarsgemensamma nät och utrustningar avhandlas även dessas utveckling.

Utvecklingen av flygvapnets telekommunikationssystem 1990-2005 (1 MB)
(F03/09) Författare: Bernt Söreskog.

Flygvapnets telefoni- och transmissionssystem fram till slutet av 1980-talet har tidigare beskrivits i FHT-FV av Bertil Nilsson. Avsikten är att i detta dokument på ett övergripande sätt redogöra för hur utvecklingen varit under perioden ca 1990-2005.

Artiklar ur Flygvapennytt

Från ryck i snöret till OPUS (nr 5/81)

Nytt luftbevakningsreglemente (nr 1/85)

Nyss fyllda 50 år och redan slut (nr 4/90)

Ny radarspaning och stridsledning i drift (nr 2/00)

Nu leds flygvapnet av Flygtaktiska kommandot (nr 3/00)

Boktips (nr 4/2000)

Hemliga berg faller för åldersstrecket (nr 4/00)

Generationsskifte i den första luftförsvarscentralen (nr 1/01)

För 40 år sedan ... SMS till jakten (nr 3/02)

Ett nytt ledningsförband, Strilbataljon 04 (nr 1/03)

Boktips (nr 4/03)

Film

Ekot som försvann (F04/09).

Filmen kan ses på AEF:s hemsida www.aef.se

Ljuspunkter i mörkret (F07/08), Innehåller bl a PPI-film från Radarund. Filmen kan köpas på DVD hos Robotmuseum. info@robotmuseum.se. Filmen kan då köras avsnittsvis.

Intäkterna för försäljning av Ljuspunkter i mörkret och Radar dots in the dark under the cold war, går till stöd av Robotmuseum.

Radar dots in the Dark during the cold war (F07/08). Engelsk version av, Ljuspunkter i mörkret. You can buy the Movie at Robotmuseum, info@robotmuseum.se