Karlskrona radio 100 år (0,5 MB) Författare: Arne Ahlström.
En kort beskrivning över firandet av Karlskrona radio, KaRa, 100-års jubileumsöndagen den 24 maj 2009.
Kustartilleriets telefonmateriel under 1900-talet (2,5 MB)
Författare: Gunnar Törnqvist och Hans Billsjö
Denna historik behandlar kustartilleriets anskaffningar av materiel till
marint anpassade teletekniska utrustningar under tiden från 1950 fram till
1980-talet huvudsakligen inom telefon-, transmissions-, tråd/linjekopplingsområdet.
Viss materiel anskaffad före 1950 beskrivs även.
Marinens signalspaningskompani (1,5 MB) Författare: Nils Gille
Marinens Signalspaningskompani ( SISKomp.) utgjorde en del av marinens
signalspaningsverksamhet inom radarområdet och omspände ungefär tiden 1950 fram till nutid.
Tidiga namn på verksamheten har varit "Vevaxelverksamhet " och "Rrsissorganisation" ( radarsignalspaningsorganisation)
Marinens Telelaboratorier 1942-1974 (25 MB) Författare: Stig Kjellin
Det fanns tre stycken marina telelaboratorier under tiden 1942-1974.
Denna historik är en beskrivning över verksamhet, lokaliteter mm, vid de tre laboratorierna.
Det finns många berättelser från arbetskamrater till författaren och även andra personer, som handlar om laboratorierna, medtagna i boken.
Marinens Telelaboratorier 1965-1970 (22 MB) Författare: Stig Kjellin
Denna historik redovisar den tekniska verksamheten som bedrevs på
Telekommunikationsgruppen under tidsperioden 1965-1970.
Redovisningarna utgör sammanfattningar från, i huvudsak, Tekniska rapporter
som skrevs på laboratoriet under denna tidsperiod.
Marinens UK-materiel 1930-1990 (8 MB) Författare: Ragnar Gustavsson.
En beskrivning av utveckling och nyttjande av marinens UK radiomateriel under tidsepoken 1930 – 1990.
Pionjär Charles Léon de ChampsPionjär (64 KB) Författare ej angivet.
Pionjär Ragnar Rendahl (60 KB) Författare ej angivet.
Radar på svenska ubåtar (0,7 MB) Författare: Nils Gille, Malte Jönson
Så började det. De första anskaffningarna.
Under andra världskriget fanns inte radar på några svenska krigsfartyg. Dock hade i Sverige påbörjats en utveckling av "ekoradio" som var en föregångare till radar.
Några anläggningar togs fram för utprovning och installerades på jagare och pansarskepp och även i land.
Först efter krigets slut öppnades möjligheten för Sverige att köpa radar från utlandet och underhösten 1945 träffades överenskommelse med Brittiska Amiralitetet om inköp av radarstationer för flottan. Här fanns även en första beställning av radar för ubåt som dock inhiberades under våren 1946 eftersom man inte klarat ut om det var möjligt att installera materielen på aktuella ubåtar. 1947 beställdes dock två radaranläggningar av typ S37W (267W) från Brittiska Amiralitetet.
Dessa var avsedda för ubåt och denna beställning fullföljdes. I juni 1948 beställdes ytterligare fyra anläggningar av samma typ. I april 1949 meddelade dock Amiralitetet att någon leverans av dessa fyra anläggningar inte kunde ske eftersom de anläggningar, som fanns i förråd, skulle användas vid egna moderniseringar.
Sjöbevakningscentraler med Stina (1,4 MB) Författare: Malte Jönson
I början av 70-talet började man inse behovet och vikten av att kontinuerligt följa upp trafik och verksamhet till sjöss bl a för att få fram en normalbild.
Denna normalbild skulle sedan ligga till grund för att upptäcka avvikelser som kunde vara indikatorer på en ändrad hotbild av något slag.
Begreppet sjöbevakningscentral skapades i samband härmed.
Strids- och eldledning på ubåt (1,1 MB) Författare: Malte Jönson
