Dokument
Nedan finns de dokument som är gemensamma inom försvarsgrenarna, presenterade:
A Swedish Success
Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet
Chiffreringsapparater
Den optiska telegrafen
Fjärrskrift, allmänt
FRA:s förbindelser med norska motståndsrörelsen
Försvarsmaktens totalförsvarssamverkan under kalla krigets dagar
Krypteringsapparater
Kuriosa
LuLis historia
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000
Meddelandeförmedlingscentral MFC
Morsetelegrafi
STABSRADIO CT 450
Svenska kryptobedrifter under Andra Världskriget
System radiosändare RT-02
Så knäcktes Z-maskinen
Världens första kryptomaskin
A Swedish success (44 KB) Författare: Bengt Beckman.
Breaking the German Geheimschriber during WW2
Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet (0,5 MB)
(F04/10) Författare: Örjan Eriksson.
Dokumentet är en fortsättning på ”Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 FHT F17/09”, som visade att några faktorer hade varit av avgörande betydelse. En analys av dessa faktorer ger en sammanfattning av intressanta erfarenheter.
Härutöver görs - baserad på erfarenheter från markteleområdet - en jämförelse med den nya materielförsörjningsstrategin, som kan vara intressant beroende på att marktelemateriel anskaffats i konkurrens och i stor omfattning från utländska leverantörer.
Chiffreringsapparater (142 KB) Författare: Kjell Kulle.
Den optiska telegrafen (63KB) Författare: Gösta Runmark.
Fjärrskrift, allmänt (2,5 MB) Författare: Arne Svensson
Redan på 1920-talet började man i USA att ersätta morsesystemet för telegrafi med fjärrskrivmaskiner. Morkrum-Kleinschmidts teletype-maskiner förelåg då färdigutvecklade i praktiskt taget den form mekaniska maskiner fick framdeles. I Europa började utvecklingen något senare, men såväl Creed i England som Siemens i Tyskland hade färdiga konstruktioner i slutet av 1920-talet (teleprinter respektive fernschreibern) och Lorenz i Tyskland tillverkade teletype-maskiner. Utvecklingen av fjärrskriftnäten hämmades bl. a av att man i England och Tyskland valt olika utvecklingslinjer. Först år 1948 hade Televerket i Sverige genomfört omläggning helt från morse till teletype i det kommersiella landsnätet.
I Sverige öppnades den första fjärrskriftförbindelsen år 1928 mellan Radiocentralen i Göteborg och Stockholms centraltelegrafstation. Den första uthyrda fasta fjärrskriftförbindelsen tillkom år 1929 mellan Riksbanken och Stockholms telegrafstation och samma år etablerades en fast privat förbindelse mellan Stockholm och Finspång för Finspongs Metallverk. Den första förbindelsen för TT kom år 1930 mellan Stockholm och Göteborg. Det var Tidningarnas Telegrambyrå och Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Anstalt (SMHA), som var först med större egna nät. Svenska krigsmakten tillhörde också pionjärerna då SMHA/MV år 1938 begärde att få anordna ett fjärrskriftnät för den militära väderlekstjänsten och då krigsutbrottet år 1939 blev en starkt pådrivande faktor.
FRA förbindelser med Norska motståndsrörelsen (42KB) Författare: Bengt Beckman.
Försvarsmaktens totalförsvarssamverkan under kalla krigets dagar (18 MB)
(A01/09) Författare: Lars Navander och Rolf Johansson.
Den svenska modellen att samordna militära och civila resurser till ett totalförsvar med uppgift att hävda Svedroiges territoriella integritet och försvara landet mot väpnat angrepp har sedan 1900-talets början varit djupt förankrat i det svenska samhället. Mål, uppgifter och samarbetsformer har dock varierat över tiden i förstra hand beroende på förändringar och händelser i vårt närområde.
Huvudsyftet med detta dokument är att redovisa vilka föreskrifter, regler och anvisningar som gällde för samverkan inom totalförsvaret under kalla krigets dagar samt därefter. Genom ett antal exempel redovisas erfarenheter från den praktiska tillämpningen av regelverket.
Beskrivningen är fokuserad på den regionala nivån med tyngdpunkt på Högre regional nivå. Dokumentet beskriver, dock mindre detaljerat, även totalförsvarssamverkan på Central och Lokal nivå. Samverkan har skett inom en mängd fackområdxen eller funktioner, såsom t ex ledningssystem, postbefordran, transporter, elförsörjning m fl. Funktionen ledningssystem används här för att belysa och ge exempel på samverkan inom en funktion. Övriga funktioner är endast nämnda.
Krypteringsapparater (101KB) Författare: Kjell Kulle.
Kuriosa (35 KB) Författare ej angivet.
LuLIS historia (1,4 MB) Författare: Åke Nowén och Peder Swenman.
(F05/08)
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.
Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.
Meddelandeförmedlingscentral (MFC) (2,5 MB) Författare: Harald Andréasson.
(F06/08)
År 1974 gav dåvarande Försvarstaben i uppdrag åt Försvarets Materielverk ( FMV ) att utreda försvarets data- och fjärrskrifttrafik. Året därefter presenterade FMV utredningen ”Data- Fskr 75”. I denna drogs riktlinjerna för bland annat moderniseringen av fjärrskriftnäten med MILTEX och meddelandeförmedlingscentraler ( MFC ) upp.Under 1977 togs det fram en kravspecifikation för MFC .
Det nya nätet för fjärrskrift- och låghastighetsdata ( 300 bitar/sek ) skulle komma att ersätta det då befintliga Krigs- och fredsfjärrskriftnätet. Krigs- och fredsfjärrskriftnätet var ett mellanlagrande nät, huvudsakligen med manuell förmedling mellan abonnenter vilka var anslutna med fast kopplade förbindelser till någon av nätets förmedlingscentraler, så kallade undercentraler (UC ). Utrustningarna i nätet arbetade med hastigheten 50 Baud och koden CCITT nr 2 ( ITA2 ).
Det nya nätet skulle trafikeras av nya terminaler för låghastighetsdata, hantera ”uppringt” samband men även kunna ta över de gamla fjärrskriftabonnenterna . Kod- och hastighetskonvertering skulle möjliggöra trafik mellan de olika abonnenttyperna, men krävdes även för samtrafik med andra nät.
Till en början skulle de äldre fjärrskriftmaskinerna nyttjas som abonnenter för att successivt ersättas av de nya terminalerna. Arbetsnamnet på denna nya utrustning var ”Dataöverföring av Telex-typ” ( DATEX ) vilket senare ändrades till ”Militär textöverföring” ( MILTEX ).
Norsk Data AB fick 1980 uppdraget att leverera MFC. Som underleverantör avapplikationsprogramvaran anlitade Norsk Data AB, det norska bolaget Computas A/S.
MFC-systemet var i drift under tiden 1987-02-10 -- 1999-12-21.
MILTEX abonnentsystem (1 MB) Författare: Bernt Söreskog.
(F05/10)
Under 1970-talet planerades en omfattande modernisering av försvarsmaktens fjärrskriftssamband och en övergång från speciella fast kopplade fjärrskriftsförbindelser till förmedlade förbindelser i försvarets- (ATL) och Televerkets telenät (ATN).
FMV fick 1974 i uppdrag av Fst att genomföra en omfattande utredning om försvarets data- och fjärrskrifttrafik. I utredningen som leddes av FMV:A deltog förutom FMV:F och FMV:M även företrädare för de administrativa delarna av FMV. Under den här tiden fanns en i vissa frågor ganska öppen motsättning inom FMV främst mellan FMV:A och FMV:F, men även inom FMV:F (främst beträffande hur fjärrskrifttrafiken skulle hanteras).
Data-Fskr-utredningen angav ett kretsförmedlat nät med X.21. Det var orealistiskt och infördes inte. MILPAK infördes på andra grunder.
Morsetelegrafi (73 KB) Författare ej angivet.
Stabsradio CT450 (86 KB) Författare ej angivet.
Svenska kryptobedrifter under andra världskriget (52 KB)
Författare: Bengt Beckman.
System Radiosändare RT-02 (10 MB) Författare: Hans-Ove Görtz.
(F05/12)
Ett för försvarsmakten gemensamt telekrigsvapen
Beredningsarbetet uppstartades under slutet av 40-talet med bland annat underrättelser från svenska militärattachéer om den strategiska betydelsen av navigation på långvågsbandet samt med signalspaning av FRA. Det kalla kriget med två starka block, Atlantpakten (NATO) och Warszawapakten (WP), samt kärnvapenhotet innebar att de kärnvapenbärande bombflygplanen från båda sidor behövde ett bra navigeringssystem för att med säkerhet kunna hitta sina mål och att det var av stor vikt att kunna störa den andra sidans navigeringssystem. Sveriges geografiska placering var strategiskt intressant, dels var vi i behov av att skydda vårt land mot flygplan, fartyg och fjärrstyrda robotar och dels var vårt läge intressant för såväl störnings- som ledningsändamål.
Mycket tidigt togs beslut om att det ryska navigeringssystemet på långvåg (LV) skulle störas.
Så knäcktes Z-maskinen (74 KB) Författare: Bengt Beckman.
Världens första kryptomaskin (54 KB) Författare: Bengt Beckman.
Övriga dokument
LEO: Databehandling och operativ ledning inom försvaret, 1972-89
Transkript av ett vittnesseminarium vid Högkvarteret i Stockholm den 15 januari 2008.
