Försvarets Historiska Telesamlingar,FHT

Flygvapnet

Radar Spaningsradar

PS-870

PS-870. Utdrag ur Strilsystemdokument, sammanfattat av
Bengt Myhrberg (0,5 MB) (F16/09)

(Samma som texten nedan).

Historik

Anskaffningen av Radaranläggning 870 var en följd av systemstudier inom både flygvapnet och marinen. Studierna visade att låghöjds- och ytövervakningsfunktionerna kunde fås till en lägre kostnad genom en gemensam anskaffning.

ÖB gav därför 1981 direktiv om en samordnad anskaffning av Radaranläggning 870. Beställningen på primärradarn PS-870 gick till ITT Gilfillan medan sekundärradarn PI-875 beställdes från Ericsson Radar Electronics. Leveranserna påbörjades 1988.

Definitioner

Radaranläggning 870 omfattar PS-870 med tillhörande delobjekt, såsom PI-875, Trafiksystem 870 och Markelektro 870 samt fortifikatoriska anordningar.

Radaranläggning 870 är taktiskt rörlig, vilket innebär att den kan grupperas om från en plats till en annan. Grupperingen sker på förberedda platser. Vid omgruppering utnyttjas en radartransportpluton. En sådan pluton finns i varje flygkommando.

Gruppering av den taktiskt rörliga materielen, som är installerad i EMP-skyddande materielskydd, kan ske i följande typer av anläggningar:

-	Anläggningstyp l. Oskyddad plats
-	Anläggningstyp 2. Splitterskyddad plats
-	Anläggningstyp 3. Fullträffskyddad plats

Källförteckning

Slutlig taktisk-teknisk-ekonomisk målsättning for radaranläggning 870	H320:6257/81
Taktisk-organisatorisk-ekonomisk målsättning för radarpluton PS-870/T	H02 220:7634/94
Systemspecifikation rranl 870	F:LSHA52:4/81
Specifikation för IK-radar vid radaranläggning 870	F:LP H 27/81
Radaranläggning 870 Beskrivning	M7773-400360
PS-870 Funktionsbeskrivning	M7773-400370
MTS 870 Funktionsbeskrivning	M7773-400380
Trafiksystem 870 Funktionsbeskrivning del l	M7773-259651
Trafiksystem 870 Funktionsbeskrivning del 2	M7773-259652
PI-875 Funktionsbeskrivning	M7773-261390
PI-875 Apparatbeskrivning	ERE/L/MI-88:005
Markelektro 870 Funktionsbeskrivning	M7773-258860
TpRL Systembeskrivning	M7786-250440
Publikationsguide radaranläggning 870	FUH M 3333/15:10270/92

(Övrig information är tillsvidare sekretessbelagd).

Dokument

Avgörande faktorer för markteleunderhållssystemets effektivitet (0,5 MB)
(F04/10) Författare: Örjan Eriksson.

Dokumentet är en fortsättning på ”Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 FHT F17/09”, som visade att några faktorer hade varit av avgörande betydelse. En analys av dessa faktorer ger en sammanfattning av intressanta erfarenheter.
Härutöver görs - baserad på erfarenheter från markteleområdet - en jämförelse med den nya materielförsörjningsstrategin, som kan vara intressant beroende på att marktelemateriel anskaffats i konkurrens och i stor omfattning från utländska leverantörer.

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Dessa bilder är framtagna på initiativ av Stefan Kits, HKV PROD FLYG. Bilderna är sammanställda av COMBITECH AB.

Eventuella synpunkter på bildspelet kan framföras till Combitech AB
på e-postadress: ledningssystem@combitech.se

Bilderna visar:

ledningssystem

militära radar

militära radarhöjdmätare

civila radar

systembilder

ledningscentraler

robot-, radio- och flygsystem

I överkant på varje bild framgår vilken tidsperiod som respektive system
var/är i taktisk drift.

Flygvapnets transportabla radiolänkar 1948-2000 (8 MB)
(F05/06 ) Författare: Göran Kihlström.

Flygvapnets infrastruktur var under många år i stor utsträckning utformad med relativt fysiskt fasta platser i form av optiska luftbevakningen, radarstationer, ledningscentraler och flygfält för basering av flygplan. De telekommunikationssystem som etablerades och successivt byggdes ut för Stril- (Stridsledning och Luftbevakning) och Flygbasverksamheten kom därför under många år att utformas med fast utbyggda kablar och radiolänkar.
Det finns dock några tidiga undantag. Det första exemplet på transportabel radiolänk är den utrustning som anskaffades till vissa av de Ls (Luftbevakningsstation) som ingick i den optiska luftbevakningen. Dessa Ls var ofta placerade på öar i skärgården som saknade fast teleanslutning. Ett annat exempel är den radiolänk som ingick i Robot 68 förbanden som utnyttjade förberedda grupperingsplatser – där huvuddelen var utan någon form av taktisk teleanslutning.

För att vid skador på de fasta anslutningsnäten öka uthålligheten hos radarstationer, stridsledningscentaler, radiostationer och baser planerades inledningsvis att ersättningslänkar skulle ingå i dessa förband.

I denna skrift beskrivs en del av de tankar och idéer som legat bakom utvecklingen av Flygvapnets radiolänksystem. Motiv för val av teknik och utformning presenteras liksom även en del episoder från de försök och prov som ledde fram till leveransfärdiga system. Avslutningsvis diskuteras även lite av erfarenheterna från utbildning och drift.

För detaljerad beskrivning av radiolänkar och tillhörande kompletteringsutrustning hänvisas till respektive produktbeskrivningar.

Förstudie angående den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet
(F11/04 ) (2 MB) Författare: Karl Gardh.

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.

Smalbandsöverföring av radarbild (SBÖ) (1,4 MB) Författare: Karl Gardh.
(F01/08 utg 2)

Överföring av radarbild till en central tillämpades från början med bredbandsöverföring (BBÖ).

Överföringen av de olika signalerna från radarstationen skedde med multiplexutrustningar, som radiolänk användes bl.a RL-81 som var en frekvensmodulerad utrustning.

Men BBÖ systemet var ett dyrt och underhållskrävande system som även hade sin begränsning vid längre överföringsavstånd.

I mitten av 70-talet infördes ett helt nytt överföringssystem s.k smalbandsöverföring (SBÖ).

Systemet infördes i första hand för att öka strilsystemets flexibilitet och för att möjliggöra överföring av radarbild vid långa överföringsavstånd.

I detta system sker viss behandling av radarinfomationen på radarstationen varefter informationen överförs till central som ett data meddelande på talkanaler i befintligt tråd-och radiolänknät i form av ett ”200”meddelande.

Utrustningen fick benämningen Datatranmissionsutrustning 109 (DT-109) och de radarstationer som utrustades med DT-109 var PS-66,PS-65,PS-15 och PS-810.

Från början var SBÖ-förbindelsen stelt uppkopplad men i mitten på 80-talet infördes s.k spridare viket medförde att överföringssystemet blev betydligt flexiblare.

Strics systempresentation (1,2 MB) Författare: Rolf Karlsson.
(F06/10)

Detta dokument är identiskt med Strics Systempresentation L2-A-02-00-00-00A-981A:14:01 framtaget av dåvarande Celcius Tech på uppdrag av FMV.

Strics är en omvärldssimulator till STRIC. Strics används i första hand för simulering i samband med utbildning av operatörer i STRIC men kommer också till användning vid utprovning av bl. a STRIC-funktioner. I detta dokument behandlas främst Strics användning inom utbildningsområdet.

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)

Det svenska flygvapnets strilsystem består av ett stort antal fristående system som dock har en hård infologisk knytning till varandra. Dessa system kan vara både geografiskt vitt skilda och tillhöra helt olika organisationer, t ex andra vapenslag och civila myndigheter.
För att det som vi benämner stril skall kunna utföra sin uppgift krävs att alla ingående system funktionsmässigt fungerar ihop och bildar kompletta funktionskedjor. Att få en överblick och förståelse för detta är svårt. Som ett försök att öka förståelsen och systemkännedomen har FMV:ElektroF under 1990-talet tagit fram denna strildokumentation.
Det skall betonas att strildokumentationen inte är framtagen för att bistå experterna inom deras respektive specialområde, utan för att ge en inblick i de områden av stril som man normalt ej jobbar med. För fördjupad kunskap hänvisas till de referenser som finns angivna i strildokumentationen.
Strildok beskriver inte ett "fryst" stril utan innehåller även information om beslutade och planerade förändringar av stril.
I detta utdrag ur den fullständiga strildokumentationen har i första hand information ur följande kapitel medtagits:
Historik, definitioner, uppgifter, uppbyggnad, ingående delar, prestanda, kapacitet, källförteckning.
Den fullständiga strildokumentationen, som till största delen är hemligstämplad, förvaras i FHT arkiv i Krigsarkivet.

Utveckling av teknisk övervakning för försvarets marktelesystem
(F02/10) (2 MB) Författare: Hans Broberg, Ingemar Engdahl.

Försvaret ställde på 1960-talet ökade krav på marktelesystemens driftsäkerhet och bevakning av sina anläggningar. Samtidigt strävade man efter att rationalisera underhållet av dessa. Teknisk övervakning (TÖ), som förstärkningsåtgärd, kom att bli en lösning.

Detta dokument beskriver den successiva utvecklingen av ett generellt koncept för (TÖ) avsett att fjärrmässigt övervaka och styra försvarets marktelemateriel (och funktioner). TÖ omfattar här driftövervakning och till en del bevakning.

Vid sidan om det generella TÖ-konceptet har det funnits specifika övervakningssystem knutna till ett visst marktelesystem eller utrustning. Dessa behandlas inte här. Andra operativa system finns också för att övervaka land, sjö och luftrum.

Dokumentet innehåller två delar. Den första, Etablering av ett försvarsgemensamt Fjärrövervakningssystem, som redogör för processen med framtagningen och utbyggnaden. Den andra, Teknisk övervakning inom försvaret Ett antal milstolpar 1965-2008, som beskriver teknikutvecklingen.

Utvecklingen av flygvapnets telekommunikationssystem 1990-2005 (1 MB)
(F03/09) Författare: Bernt Söreskog.

Flygvapnets telefoni- och transmissionssystem fram till slutet av 1980-talet har tidigare beskrivits i FHT-FV av Bertil Nilsson. Avsikten är att i detta dokument på ett övergripande sätt redogöra för hur utvecklingen varit under perioden ca 1990-2005.