Försvarets Historiska Telesamlingar,FHT

Flygvapnet

Radar Spaningsradar

ER IIIb

Dokument

Ekoradiostation ERIIIB (0,6 MB) Författare: Rune Erlandsson.

Ekoradiostation TmerIIIB, i dagligt tal benämnd ekoradiostation ERIIIB, var flygvap¬nets första radarstation. Stationen var konstruerad och serietillverkad av MARCONI i England. Radarn, vars konstruktion är från slutet av 1930-talet, tillverkades i ett stort antal exemplar och var troligen i bruk redan vid andra världskrigets utbrott 1939.

Radarn var byggd för fältmässigt bruk och försedd med hopvikbart tält. Den var konstruerad för att vara enkel i användning, lätt att transportera, upprätta och demontera. Samtliga apparatenheter, stativ, tält och övrigt tillbehör utom kraftaggre¬gatet förvarades och transporterades i speciella innehållsmärkta transportlådor. Ingen av apparatenheterna, med undantag av kraftaggregatet vägde mer än 40 kg. Till varje station hörde en bensindriven motorgenerator för radarns kraftförsörjning.

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Dessa bilder är framtagna på initiativ av Stefan Kits, HKV PROD FLYG. Bilderna är sammanställda av COMBITECH AB.

Eventuella synpunkter på bildspelet kan framföras till Combitech AB
på e-postadress: ledningssystem@combitech.se

Bilderna visar:

ledningssystem

militära radar

militära radarhöjdmätare

civila radar

systembilder

ledningscentraler

robot-, radio- och flygsystem

I överkant på varje bild framgår vilken tidsperiod som respektive system
var/är i taktisk drift.

Förstudie angående den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet
(F11/04 ) (2 MB) Författare: Karl Gardh.

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.

Stril 50 utdrag (1,1 MB) Författare: John Hübbert.
(F03/07)

Detta dokument är ett utdrag ur det Stril 50 dokument som John Hübbert skrev för FHT:s räkning 2007. Detta dokument är publicerat i Flygvapenmuseums årsbok, Ikaros 2008.

Det fullständiga Stril 50 dokumentet finns att läsa på Försvarshögskolan, Krigsarkivet, Flygvapenmuseum, F21 förbandsmuseum och Teleseum vid Ledningsregementet i Enköping.

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)

Det svenska flygvapnets strilsystem består av ett stort antal fristående system som dock har en hård infologisk knytning till varandra. Dessa system kan vara både geografiskt vitt skilda och tillhöra helt olika organisationer, t ex andra vapenslag och civila myndigheter.
För att det som vi benämner stril skall kunna utföra sin uppgift krävs att alla ingående system funktionsmässigt fungerar ihop och bildar kompletta funktionskedjor. Att få en överblick och förståelse för detta är svårt. Som ett försök att öka förståelsen och systemkännedomen har FMV:ElektroF under 1990-talet tagit fram denna strildokumentation.
Det skall betonas att strildokumentationen inte är framtagen för att bistå experterna inom deras respektive specialområde, utan för att ge en inblick i de områden av stril som man normalt ej jobbar med. För fördjupad kunskap hänvisas till de referenser som finns angivna i strildokumentationen.
Strildok beskriver inte ett "fryst" stril utan innehåller även information om beslutade och planerade förändringar av stril.
I detta utdrag ur den fullständiga strildokumentationen har i första hand information ur följande kapitel medtagits:
Historik, definitioner, uppgifter, uppbyggnad, ingående delar, prestanda, kapacitet, källförteckning.
Den fullständiga strildokumentationen, som till största delen är hemligstämplad, förvaras i FHT arkiv i Krigsarkivet.

Artiklar ur FlygvapenNytt

Svensk stridsledninga filosofi, verksamhet idag och framtid
(nr 2/79)

Länkar

Er III b (AEF)

Er III b (Arboga robotmuseum)

De första radarstationerna på Gotland (Tjelvar)

Strilradarhistorik vid F1 i Västerås del 1 (Rolf Larsén)
Artikeln är hämtad från "Hässlöbladet" en Information till medlemmar i F1 Kamratförening