FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

Ls

Historik
Under beredskapstiden på 40-talet fanns det frivilliga så kallade "tornsvalor" som spridda över landet utövade luftbevakning. Vid denna tid var systemet mycket enkelt uppbyggt. Luftbevakarna stod placerade på höga punkter, brandtorn och liknande befintliga utkiksplatser och var utrustade med en vanlig telefon kopplad till den lokala telefonstationen. Vid rapport ringde de upp växeltelefonisten som kopplade samtalet vidare. Dessa samtal, så kallade lf-samtal, hade högsta prioritet men det var ändå ett långsamt rapporteringssätt.

Fram till 1948 låg ansvaret för luftbevakningen hos armén. Enligt erfarenheter från andra världskriget överfördes detta ansvar i och med 1948 års försvarsbeslut till flygvapnet. På 50-talet utvecklades det första moderna systemet för stridsledning och luftbevakning, Stril 50, som moderniserade och stadsfäste optisk luftbevakning som en grundsten i svensk luftbevakning.

Uppgifter
Luftbevakningsstationerna, (Ls) skall i första hand upptäcka, rapportera, och typbestämma luftfarkoster. I andra hand rapportera om övrig verksamhet som kan vara av intresse för totalförsvaret.

De uppgifter som skall utföras i Is indelas i följande verksamheter:

  • Luftbevakning
  • Övrig information

Allmänt
Varje ls benämns med en till två bokstäver, ls-littera, t ex A som utläses Adam.

Sambandsmässigt är ls indelade i "klasar" om två till sex ls.

Gruppering
Ls kan vara grupperat på många olika ställen, alltifrån centralt i städer till långt från farbar väg på landsbygden. Gemensamt för dess placering är dock möjligheten till god observation, vilket oftast betyder högt belägna platser. I de allra flesta fall är grupperingsplatserna utrustade med ståltorn på höjder upp till knappt 30 m.

Ls gruppering

Ls gruppering

OPUS-systemet
Drygt hälften av luftbevakningskompanierna använder OPUS-systemet för att få fram snabbare rapporter. Systemet är framförallt utbyggt i kustkompanierna och en del andra prioriterade kompaniområden.

Systemet fungerar så att ls är utrustat med en datagivare med tryckknappar för bäring. Bäringen bestäms enligt klockmetoden, vilket innebär att klockan 12 är norr och klockan 6 är söder. Vid rapportering avrundas bäringen till närmast jämna klockslag. Inom 3 km kring ls rapporteras iakttagen farkost som "nära", mittknappen. När en bäringsknapp trycks in sänds ett pulståg på en stel förbindelse till lgc. I lgc telerum finns en utrustning som identifierar signalen och sänder vidare en signal till taktikrummets rapportkarta (kartbordet), där rapporterande ls aktuella bäringslampa tänds.

Från lgc sänds datasignalen vidare till överordnad central genom att rapp (rapportör) i lgc trycker in knappen med aktuellt ls-littera på sin knappsats. Samtidigt som signalen sänds vidare släcks lampan på rapportkartan.

OPUS-systemet

OPUS-systemet.

Samband
Sambandsutrustningen vid ls består av en ls-telefon.
I ls-tornet finns ett anslutningsdon som är anslutet till en huvudledning (vanligt telefonabonnemang) som vid övning och mobilisering förändras till en stel förbindelse genom att omkastare fälls i Tvt AT-stationer.

Telefonutrustningen är anpassad till båda rapporteringssätten. Upp till tre ls kan sambandsmässigt vara parallellkopplade vid en AT-station, (sex via lgc), vilket innebär att sammankopplade ls hör varandra vid rapportering. Ls på exempelvis öar eller andra ställen som saknar telefonförbindelse, har radiolänk.

OPUS-utrustade ls har förutom ls-telefon en datagivare som kopplas in mellan ls-telefonen och telenätet. För att datagivarna inte skall störa varandra vid samtidiga rapporter inom en klase, arbetar datagivarna inom klasen med olika frekvenser.

Ls sambandsutrustning med datagivare

Ls sambandsutrustning med datagivare.

Verksamhet luftbevakning
Verksamheten omfattar upptäckt, rapportering, igenkänning och (typbestämning) av luftfarkoster. De optiska luftbevakningsrapporterna skall tjäna som komplement till information från strilsystemets övriga sensorer, främst på låg höjd, samt dessutom utgöra underlag i reservnivån då strilsystemets övriga sensorer är ur funktion.

Funktionskedja över OPUS-informationen

Funktionskedja över OPUS-informationen.

Rapportering
Rapporteringen sker ifrån Is-tornet med hjälp av telefonen.

Luftbevakningsrapporten innehåller följande grunduppgifter:

- Ls-littera                   Bokstav som anger från vilken Is rapporten kommer
- Bäring                       I vilken riktning farkosten iakttas
- Kurs                          Vilken kurs farkosten har

Tilläggsuppgifter som kan ges utöver grunduppgifterna är:

- Antal
- Typ
- Startar/Landar

Rapportering i OPUS-kompani
Rapportering från ett Ls-torn i ett OPUS-utrustat kompani skiljer sig något från rapportering i ett vanligt kompani. Rapporten innehåller samma uppgifter men rapporteras på annat sätt.

Aktuell bäringsknapp trycks in på datagivaren varefter man med telefonen ringer upp ram (rapportmottagare) för att verbalt lämna övriga uppgifter i rapporten såsom ls-littera, kurs, antal och typ.

Verksamhet övrig information
Den optiska luftbevakningens yttäckning och den mångsidiga sensorn, människan, utgör en mycket bra kombination för underrättelseinhämtning av olika slag. Många inom totalförsvaret har nytta av ls information och får kontinuerligt rapporter från ls via lgc.

Verksamhetsrapporterna kan innehålla allt som militära och civila myndigheter finner viktigt att veta såsom bombfällning, landstigning, eldgivning, ABC, brandrök, väder, m m.

Rapportering
Följande typer av händelser verksamhetsrapporteras:

-

Kärnladdningsexplosion

-

Luftlandsättning

-

Fallskärmar

-

Bombfällning/minfällning/robotnedslag

-

Haveri (flygplans-)

-

Gränspassage (ls vid gräns)

-

Fartyg

-

Landstigning

-

Eldgivning (alla typer)

-

Brandrök

-

IVAR (intensitet och varaktighetsrapport vid kärnladdningsexplosion)

-

C-rapport (förekomst av kemiska stridsmedel)

-

Väder


För samtliga typer av rapporter redovisas i LbevR vilka uppgifter som skall rapporteras samt hur detta skall göras.


Läs mer om Lgc i nedanstående dokument.

Flygvapnets Strilsystem, strilcentraler (12 MB) Författare: Bengt Myhrberg (F01/06)

Stril 50 utdrag (1,1 MB) Författare: John Hübbert. (F03/07)

Detta dokument är ett utdrag ur det Stril 50 dokument som John Hübbert skrev för FHT:s räkning 2007. Detta dokument är publicerat i Flygvapenmuseums årsbok, Ikaros 2008.

Det finns nu en utökad version 2 av dokumentet.

De fullständiga Stril 50 dokumenten finns att läsa på Försvarshögskolan, Krigsarkivet, Flygvapenmuseum, F21 förbandsmuseum, Teleseum vid Ledningsregementet i Enköping och hos en del av Flygvapnets kamratföreningar.

STRIL-systemdokument, en samman-fattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)


Beskrivningar

Tonsvarare M3743-605000


Artiklar ur Flygvapennytt

Taktik för den optiska luftbevakningen (nr 2/77)

Vi måste alla väl känna vårt optiska luftbevakningssystem (nr 3/77)

Satsa mer på optisk luftbevakning (nr 4/78)

Från ryck i snöret till Opus (nr 5/81)

Nytt luftbevakningsreglemente (nr 1/85)

Nyss fyllda 50 år och redan slut (nr 4/90)


Artiklar ur TIFF

OPUS (nr 2/70)

Luftbevakningstorn kollas med telefonsignal (nr 1/80)

Tonsvarar´n - hallå, hallå (nr 1/02)


Länkar

TONSVARAR´N - HALLÅ, HALLÅ ! (AEF)


Film

Optisk luftbevakning, teknikOptisk luftbevakning, personal

Optisk luftbevakning, LGC, teknik och personal (F11/09). Copyright Anders Holmertz Film & Video AB


Bilder

LS Garpenberg

LS i Garpenberg

 

Ls 1Ls 2Ls 3

Ls

Ls 4 Slotsskogen GöteborgLs 5 Lottaskolan Bunge

Ls i Slottsskogen Göteborg och vid Lottaskolan Bunge på Gotland.