FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

 

Halvautomatisk fjärrskriftförmedling
(Philips ES 2)


Halvautomatiska fjärrskriftcentraler
Enligt försvarsstabens krav skulle huvudcentralen (HC) i krigsnätet utformas med en "halvautomatisk förmedling", bl. a för att ge nätet största möjliga förmedlingskapacitet.

Då detta var helt ny teknik för förmedlingscentraler, beslöts att även den central som skulle fungera som HC i fred skulle ha samma funktioner. Att bygga upp centralerna med samma utrustningar fyllde två syften, dels att betjänings-personalen skulle utbildas på och lära känna de nya utrustning-arna, som skilde sig markant från den remsförmedling som tidigare förekommit på de manuella centralerna, dels att teknikerna fick arbeta med den nya tekniken i fredstid och sålunda fick erforderliga kunskaper för att underhålla materielen i krig.

Centralerna var uppbyggda med en helautomatisk mottagningsdel, en manuell förmedlingsfunktion och en helautomatisk utsändning av meddel-andet. Detta krävde att inkomna meddelanden var korrekt uppställda för att accepteras av utrustningen som "godkänt anrop". Automatiken krävde nämligen exakta anropsignaler och en strikt uppställning av meddelandena samt en avslutning som gav automatiken signal att koppla ned linjen vid meddelandets slut. Det ställdes också nya och striktare krav på avsändande abonnent. För att underlätta för abonnenten, anskaff-ades emellertid remssändare som automatiskt försåg meddelandet med anropssignal (ZCZC) och löpnummer på meddelandet. Abonnenten behövde bara fylla i, prioritet, adressat(er), avsändare och tidsnummer. Meddelandena måste avslutas med NNNN för att centralen skulle koppla ned linjen.

De halvautomatiska centraler som anskaffades var av Philips fabrikat med typbeteckning ES 2. Centralerna var uppbyggda av både gammal, beprövad teknik, som reläer, stegväljare och drivaxlar i horisontalled och med "cykelkedjor" i vertikalled, samt modern teknik med transistorer och dioder på kretskort och med ferritkärnminne.

Ett meddelande som anropade den halvautomatiska centralen, blev efter kontroll att behörig anropssignal används, inskriven i ett s. k ingångsminne för att sedan ge anrop till en bemannad betjäningsplats. Betjäningsplatsen bestod av en fjärrskrivmaskin av Siemens typ T 100 MP samt en manöver-panel (EPH) bestående av "en knapp" till var och en av de anslutna linjerna (adressaterna). På betjäningsplatsens mottagarapparat skrevs endast meddelandets adressat, prioritet och avsändare. Operatörens uppgift var att läsa av adressaten (-erna), trycka de knappar på panelen som motsvarade linjen ut till adressaten och trycka "sändknapp".

Meddelandet sändes då ut på linjen om denna var ledig. I annat fall skrevs meddelandet in i ett s. k mellanlagrings-minne, vilket innebar att meddelandet sändes ut automatiskt till aktuell abonnent så snart denne blev ledig. Vid utsändning fick meddelandet ny linjebeteckning och löpnummer som gällde för den utgående linjen till adressaten. På avgående meddelande tillfördes även beteckningen på de organ i centralen som varit aktiverade vid förmedlingen av meddelandet. Detta för att vid behov underlätta felsökningen.

Tekniken var mycket personalbesparande. Efter en kort intrimningsperiod fungerade denna blandning av äldre och ny teknik mycket bra.

Till krigs-HC kunde anslutas 120 linjer och till freds-HC 60 linjer.

Driftsättning av den första centralen (freds-HC) skedde år 1961 och av krigs-HC år 1963 och den manuella krigs-HC kvarstod som reserv-HC fram till slutet av 1970-talet. De manuella och halvautomatiska centralerna avvecklades successivt under 1980-talet med den sista år 1988.


UC Ost som var av typ ES2 var belägen i Tre Vapen B-flygeln 5 tr (betjäningsdelen) och i källaren mellan B och C-flygel (den tekniska utrustningen). Där fanns också en reservbetjäningsplats, som kunde användas vid förhöjd beredskap.

Är du intresserad av telgramuppställning och hur förmedlingen gick till, klickar du på dokumentet nedan.

Betjäningspersonal och tjänsten på en fjärrskriftcentral kommer att beskrivas framöver.

Halvautomatisk fjärrskriftcentral Typ ES 2, kortfattad systembeskrivning (2,5 MB)

Val av systembeskrivning ES2


Bilder

Stomnät Krigsfjärrskriftnätet År 1961-1988

Stomnät Krigsfjärrskriftnätet År 1961-1988


Bilder nedan från UC Ost

UC Ost nätbild väderES2 UC Ost stativrad

Nätbild väder. Stativrad ES2

Stativrad minnenStativ UC Ost ABR_IN

Stativrad ES2. mellan och ingångsminnen och ABR-IN

Betjäningsrum UC Ost reserv-uplBetjäningsplats, EPH

Betjäningsrum i reserv-upl med betjäningsplats, EPH

UC Ost EPH

Expeditionsplatser för halvautomatisk förmedling (EPH).

UC Ost EPHUC Ost Tjänsteexpeditionsplats

EPH och trafikkontrollbord (TKB) samt remssändare 312.


Huvudcentralen i fredsfjärrskriftnätet

Planritning MFC V

Planritning HC i fredsfjärrskriftnätet (nedre planet)

(MFC V hamnade så småningom på det övre planet).


Läs mer om halvautomatisk fjärrskrift-förmedling i dokumentet Fjärrskriftsystem och dess centraler 1938 - 1997 (38 MB) Författare: Hans Bruno, Hans-Ove Görtz. (F02/16)

Fjärskriftsystem