Försvarets Historiska Telesamlingar,FHT

Flygvapnet

Radar Spaningsradar

MSSR

MSSR. Utdrag ur Strilsystemdokument, sammanfattat av
Bengt Myhrberg (0,5 MB) (F16/09)

(Samma som texten nedan).

Historik

Den första SSR-utrustningen i Sverige inköptes från England och var av fabrikat STC. Den togs i operativ drift 1969 på Bällsta radar.

STC-utrustningen ersattes 1975 med en SSR-utrustning från franska Thomson, som sedan dess varit Luftfartsverkets, Lfv, huvudsakliga leverantör av SSR-utrustningar.

Den andra generationen av SSR-utrustningar ersätts nu av de mer avancerade Monopuls-SSR-stationema (MSSR). Cossor Electronics i England har av Lfv valts som leverantör. Den första anläggningen byggdes i Romele och togs i operativ drift 1989.

Flygledningssystemet i Sverige är baserat på radarinformation. MSSR-stationema utgör en viktig del i detta system genom att de bestämmer flygplanens position, identitet och höjd med stor noggrannhet. Genom avancerad processorteknik kan sådant som givit mycket störningar i de äldre SSR-systemen, nämligen sidolobssvar, garbling (sammanblandning av koder och svar) och reflexer, tas bort varvid den presenterade plottinformationen blir så gott som störningsfri.

Definitioner

MSSR-antennen är placerad i toppen på ett betongtorn och själva radarstationen med kringutrustning är installerad i ett hus i anslutning till tornet. Höjden på tornet är mellan 16 och 31m beroende på lokala terrängförhållanden och på om MSSR-anläggningen är samlokaliserad med en PSR-station.

Radaranläggning MSSR.

Uppgifter

Radarinformationen från MSSR används av den civila och militära flygtrafikledningen i Lfv-centraler av typ ACC, TMC och TWR. Den används för övervakning av flygtrafiken, både En-Route och i terminalområde, samt för inflygningstjänst. Informationen överförs även till stril.

Radaranläggning MSSR är obemannad och funktionsövervakas från ACC Arlanda, Sturup eller Sundsvall beroende på var i landet den är placerad.

Ingående materiel

Radaranläggning MSSR omfattar i huvudsak av följande materiel:

-	MSSR-utrustning, CONDOR 9600, dubblerad
-	Vridbord med antenn
-	Fjärrkontrollutrustning
-	Transmissionsutrustning
-	Reservkraft, elverk, UPS

MSSR-utrustningen består av följande enheter:

-	LVA-antenn
-	Vridbord, inverter
-	RF Changeover unit
-	Interrogator
-	Extractor (SMPE)
-	System control unit (SCU)
-	Azimuth data distribution unit (ADU)
-	Maintenance display
-	Site monitor (testtransponder, placerad i en närliggande anläggning för TV/FM eller NMT)

Radaranläggning MSSR, blockschema.

Nedanstående tabell visar radaranläggningarnas placering och deras status januari 1996.

Anläggning	Status	Anm.
Luleå	I drift
Umeå	I drift
Östersund	I drift
Sundsvall	I drift
Uppsala	Tas i drift 1997	Ersätter Bällsta SSR
Arlanda	I drift
Motala	Tas i drift 1996	Ersätter PS-810:9 SSR
Landvetter	Tas i drift 1998	Ersätter Alingsås SSR
Visby	I drift
Ronneby	I drift
Ängelholm	Tas i drift 1999	Ersätter PS-810:1 SSR
Romele	I drift

Dokument

C2 History (8 MB pdf) Författare: Combitech AB.
C2 History (28 MB powerpoint-fil)

Dessa bilder är framtagna på initiativ av Stefan Kits, HKV PROD FLYG. Bilderna är sammanställda av COMBITECH AB.

Eventuella synpunkter på bildspelet kan framföras till Combitech AB
på e-postadress: ledningssystem@combitech.se

Bilderna visar:

ledningssystem

militära radar

militära radarhöjdmätare

civila radar

systembilder

ledningscentraler

robot-, radio- och flygsystem

I överkant på varje bild framgår vilken tidsperiod som respektive system
var/är i taktisk drift.

Flygvapnets Strilsystem, strilcentraler (12 MB) Författare: Bengt Myhrberg.
(F01/06)

Utgående från underlaget till ”Det bevingade verket” som utgavs av FMV 1986 i samband med flygvapnets 50-årsjubileum görs här en sammanfattning och komplettering till kapitlet ”Ledningssystem för våra flygstridskrafter”

Dokumentet beskriver systemuppbyggnad och strilcentraler i stort från ”tidernas begynnelse” d.v.s. 1920 till ca 2000, i första hand sett ur/från FMV perspektiv med tyngdpunkt på Stril 60 generationen från mitten på 60-talet fram till STRIC och övriga strilsystemkomponenter som driftsattes under slutet av1990-talet.

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB)
(F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Begreppet marktele dök under femtiotalet upp i flygvapnet för att särskilja telemateriel i marksystem från telemateriel i flygplan.
Utredningarna V 66 och U 80 definierade begreppet marktele på ett likartat sätt.
Marktelebegreppet har i många sammanhang varit svårt att få gehör och förståelse för hos taktisk och operativ personal samt plattformsintressenter, vilket medfört att markteleområdet betraktats som ett udda område inom försvaret.
Generellt kan markteleområdet sägas ha fungerat bra med hög tillgänglighet och till rimliga kostnader. Detta har verifierats av bland annat strilchefer i flygvapnet, som varit mycket beroende av områdets funktion. I dokumentet beskrivs marktele från ca 1950 fram till 2000.

STRIL-systemdokument, en sammanfattning (11 MB) Sammanställt dokument: Bengt Myhrberg. (F16/09)

Det svenska flygvapnets strilsystem består av ett stort antal fristående system som dock har en hård infologisk knytning till varandra. Dessa system kan vara både geografiskt vitt skilda och tillhöra helt olika organisationer, t ex andra vapenslag och civila myndigheter.
För att det som vi benämner stril skall kunna utföra sin uppgift krävs att alla ingående system funktionsmässigt fungerar ihop och bildar kompletta funktionskedjor. Att få en överblick och förståelse för detta är svårt. Som ett försök att öka förståelsen och systemkännedomen har FMV:ElektroF under 1990-talet tagit fram denna strildokumentation.
Det skall betonas att strildokumentationen inte är framtagen för att bistå experterna inom deras respektive specialområde, utan för att ge en inblick i de områden av stril som man normalt ej jobbar med. För fördjupad kunskap hänvisas till de referenser som finns angivna i strildokumentationen.
Strildok beskriver inte ett "fryst" stril utan innehåller även information om beslutade och planerade förändringar av stril.
I detta utdrag ur den fullständiga strildokumentationen har i första hand information ur följande kapitel medtagits:
Historik, definitioner, uppgifter, uppbyggnad, ingående delar, prestanda, kapacitet, källförteckning.
Den fullständiga strildokumentationen, som till största delen är hemligstämplad, förvaras i FHT arkiv i Krigsarkivet.

Länkar

MSSR (Arboga robotmuseum)

Monopulse Secondary surveillance radar (Wikipedia)