MTN på Gotland
Bakgrund
Enligt vad jag förstått så skall delar av FTN anslutningsnät på Gotland göras förmedlat meddelst tvx 500 i ett antal noder. Jag har också hört att gpl skall få tvx 500.Den 20 oktober 1993 driftöverlämnades 12 st tvx 500 till CGK/KA3 för drift och underhåll. Totalt har hittills 53 tvx 500 driftsöverlämnats inom Marinen. Vid GK/KA3 har tre man utbildats för driftsättning och drift av systemen och dessa har genomfört hela arbetet med stöd från marinens telekomcentrum/land i Karlskrona som är central stödresurs för tvx 500. GK/KA3 har dessutom svarat för installationen i ett lätt batteri och en brigadstabsplats med stöd från Anlägg M. Systemlösning för det totala nätet har framtagits av Telekom 7.
Det nät som nu överlämnats består av nod nr 1 samt en första del till Nod nr 2. Nod 2 fullföljs av GK/KA3 i vinter genom omsättning av den förhyrda växel som nu betjänar fredsstabsplatsen mm. Det kommer sedan i en senare etapp att byggas ut ytterligare 2 Noder och integrera bl a Tingstäde radio.Tänker jag framåt så slår det mig att Visby garnison borde utrustas med tvx 500 varefter MKG som nätgrupp skulle kunna anslutas till FTN. Genom denna utbyggnad erhålls redundanser i systemet samt möjlighet till gemensam telefonservice mm. En gemensam underhålls- och driftsorganisation kan skapas.
Nästa tänkbara etapp är utrustning av MekB Gotland mfl DUC med tvx 500. Utrustning av dessa förband skulle kunna inplaneras samordnat med införande av rörlig KA brigad under mitten och senare delen av 90-talet.
Då detta införs bör de ”FTN” noder som nu planeras utökas för att kunna fungera som anslutningar för dessa rörliga enheter. De kan bli basen i ett telesystem MKG. Vid dessa punkter upprättas även radioanslutnings-punkter för trafik till och från rörliga förband.
Det som nämnts ovan ligger till grund för följande förslag:
- Gör en försvarsoberoende översyn av det kompletta kommunikationsbehovet på Gotland.
- Upprätta ett gemensamt nät med gemensam nummerplan för Gotland.
- Utnyttja ”inhouse” kompetens för kompetensöverföring och biträde med systemlösningar, installationsplanering, driftsättning mm. I detta fall personal ur telekom 7, Anlägg M, Comm Teleplan, MTC/L och GK/KA3. Resurser finns då marinens ekonomi har bromsat produktionen tillfälligt.
- Gör en översyn av driftledningsorganisation och bemanning samt hänvisningar.
- Utbilda gpl-tekniker mfl vid MTC/L för driftsättning och drift.
Allmänt
Ett beslut togs inom försvaret att alla nyinstallationer inom försvaret på Gotland skulle ske med vx 500.
Alla myndigheter och kommuner tog fasta på detta och önskade upphandla aktuella system och komma in i ett gemensamt kommunikationssystem. En anbudsförfrågan gick ut ref. Upphandling 3.7 Gotlands Kommuns Telekommunikationssystem.
Tyvärr svarade inte Alcatel Telekom Norway på detta. Orsaken var att Moderbolaget Alcatel i Frankrike hade förbjudit Alcatel i Norge att marknadsföra sin taktiska växel på den civila sidan utanför det svenska försvaret.När väl ett beslut togs att Alcatel fick tillstånd av Alcatel i Frankrike att marknadsföra sitt växelsystem Vx 500 (NSU) till myndigheter som hade ett starkt sambandsbehov mot det svenska försvaret, hade anbudstiden gått ut.
Thor Öyen som representant för Alcatel skrev ett brev med beteckningen FS-1701/93 daterat 9 juli 1993 till Birgitta Liljedahl-Roxström på Gotlands kommun.
Thor refererade till Alcatels brev pr. 1993-05-14, FS-1337/93 där dom måste meddela att Alcatel
avstod från att deltaga i anbudsprocessen.Thor framförde att genom Alcatels deltagande i MilInf 93 i Enköping hade de mottagit information
från ÖCB och SRV och fått en bättre förståelse för kommunernas olika roller och plats inom
Totalförsvaret i Sverige.En kritisk genomgång av det ursprungliga anbudet från Gotlands kommun har också gett Alcatel en
bättre förståelse för hur den viktiga underhållsbiten eventuellt kan lösas genom ett närmare svenskt-
norskt samarbete.Genom våra avtal med Försvarets Materielverk för leverans av vx 500 familjen ser Alcatel
intressanta lösningsalternativ som också kan vara aktuella för Gotlands Kommun.Skulle Gotlands Kommun öppna för en ny anbudsomgång, kommer Alcatel att vara mycket
intresserade av att ge ett anbud och på kort varsel kunna möta Gotland för närmare samtal.Tyvärr uppkom inte denna situation vilket jag beklagar. Jag tror det hade kunnat leda till en mycket
bra och ekonomiskt lönsam affär för alla parter.Inledning
MTN/MTS är genomfört på alla för Marinen aktuella platser i Sverige. Att presentera alla dessa projektlösningar låter sig inte göras i ett sådant här uppdrag.
Jag har valt att låta område Gotland presentera MTN/MTS för hela Sverigelösningen.
Den arbetsgång som tidigare beskrivits för genomförandet av MTS/MTN har tillämpats vid framtagningen av systemlösningarna för samtliga förband i aktuella Noder på Gotland.HKV ML/Led har under hösten 1997 genomfört två möten angående behov av utbyggnad marin infrastruktur, MTS. Inför kommande utbyggnad av MTS infrastruktur skall regionsvisa utbyggnadsplaner tagas fram. Regional utbyggnadsplan MTS skall insändas till HKV ML/Led senast 1998-10-01.
FMR krigsorganisation beskrivs i dokumentet enligt Krigsorganisationsplan för marinen (KOP M) 1999-01-01---2007-12-31 (HKV skr KH 02 310:761) och hänför sig till KRO 1999-01-01.
Huvudstyrdokument för framtagande av utbyggnadsplanen har varit:
- Systemmålsättning för ledningssystem i Marinen – SYMM LIM (version 2.0)
- Funktionsmålsättning taktiskt samband Marinen – FUM MTS (version 1.0)
- Stridsplan och Stående order för FMR och C FMR DUC.
FMV (Elektro Telekom T, Leif Persson) har inledningsvis utnyttjats som stöd vid uppstarten av framtagandet av utbyggnadsplanen.
Ambitionen är att utbyggnadsplanen kommer att hållas aktuell genom årsvisa revideringar/anpassning i förhållande till eventuella organisationsförändringar, nya systemlösningar och omprioriteringar.MTN/MTS är det nät/system som skall tillgodose FMR med förmedlings- och transmissionsresurser för att förbandet skall kunna lösa sina uppgifter. MTS byggs av Marinen på samma sätt som Flygvapnet bygger sina basnät med tillhörande växlar.
I konceptet GTS (Gotlands TeleSystem) ingår MTS som en delmängd. MTS används främst av Marinen men ingår som en delmängd i GTS:s övervakning och administration.
GTS har ingen påverkan på MTS utformningen, utan det av Marinen byggda nätet ställs till GTS förfogande vid behov. Det är viktigt att Gotland kan vara och fungera autonomt.
I princip byggdes fredsfunktionen MTN på Gotland upp under tiden 1994-2000.
Utbyggnaden av MTS inom FMR är ett uppdrag lagt av CM styrgrupp till Telekommunikationsbyrån på FMV. För att lösa uppgiften har en projektgrupp konstituerats. Projektgruppen leds av FMV.
I gruppen ingår representanter från FMR, krigsförbandschefer och deras ledningssystemchefer, vilka har utnyttjats som experter vid informationsinsamlingen.
Som underlag utnyttjas Systemmålsättning för Marinen, SYM LIM, FUM STRIMA, FUM MAST, FUM MTS, CM Taktiska normer samt eventuella befintliga TTEM. Baserat på FMR krigsorganisation, förbandens stridsplaner och från gällande målsättningar utarbetas en regional utbyggnadsplan för MTS utbyggnaden på Gotland. Denna plan kan ses som som ett förslag i stort för hur MTS skall produceras vad gäller kapacitetskrav och prioriteringar. Planen tar hänsyn till befintligt nät och till krigsförbandschefernas behov.
Planen ger ett förslag till tekniska lösningar och funktionsblock samt hänvisar till en abonnentinventering med aktuella abonnentdata för programmering av de nya växlarna.
Vid insamlingen av aktuell information har följande uppgifter beaktats:
- Krav i befintliga målsättningar, normer och TTEM
- Befintligt nät på trunknivå har kartlagts
- Kartläggning av krigsorganisationen
- Antal abonnenter per förband har bedömts, genom att utnyttja taktiska normer
- Genererad trafik riktad ut från förbanden har bedömts
Baserat på ovanstående har en prioritering och rangordning av förbanden liksom en skissering av det tänkta framtida nätet gjorts.
Vidare har en kostnadsbedömning gjorts av respektive områdes behov av abonnent- och nätförmedlingsutrustning samt transmissionsbehov.Utgående från befintlig ekonomi och bedömda kostnader har en budget upprättats innehållande en grov tidplan med kostnader.
Avsikten är att sammanställa en totalbild av de befintliga och planerade förmedlings- och transmissionsresurserna inom FMR.
Numera är det Marina försvaret nedlagt på Gotland varför det inte är någon sekretess i att beskriva hur det en gång var tänkt att vara.
Systemlösningen för MTN utbyggnaden inom FMR kan studeras i dokumentet Elektro HM15670:314/97 med bilagor. Dokumentet är daterat 1997-09-12.
Systemlösningen för Visby Garnison kan studeras i dokumentet H Elektro 21821:312/97 och är daterad 1997-02-12.Kravbild
De taktiska uppgifterna för olika förbandstyper samt resp. chefs lednings- och sambandsbehov, skall ge underlag för prioriteringar och dimensioneringar av MTS.
- MTS skall förmedla all trafik och information mellan det marina ledningssystemet och omvärlden.
- MTS skall kunna förmedla trafik mellan marina VBS (verksamhetsbaserade system) och VBS i övriga försvaret.
- MTS skall vara skadetåligt och kostnadseffektivt.
- Vid all utbyggnad och ersättning av äldre utrustningar skall stor hänsyn tagas till behovet av att kunna överföra digitaliserad information.
- MTS skall tillgodose det yttäckande sambandsbehovet för marina enheter på alla nivåer.
- Den utbyggda infrastrukturen skall vara yttäckande, stationär och ge staber, underättelseförband och övriga områdesförband, erforderlig kommunikation. Denna infrastruktur skall dimensioneras för anslutning av rörliga förband och enheter via radio, radiolänk och kabelanslutning.
- MTS skall säkerställa ledning av /samverkan med internationella enheter, t ex i samband med PFF övningar.
- Vid utbyggnad av MTS skall av signalskyddsskäl kabel prioriteras före utbyggnad av radiolänk.
- MTS skall erbjuda abonnenterna signalskydd genom förbindelsekryptering och /eller lokalkryptering på basbands- resp. kanalnivå.
Område/Områdesansvar
FMR område omfattar NO Gotland med kusten från Stenkyrkehuk till Vitvär och vattnet därutanför intill TVG samt Fårö och Gotska Sandön.
Området omfattar tätorterna Fårösund, Lärbo och Slite.
Området är uppdelat på två bataljonsområden och två kompaniområden där respektive bataljonschef/kompanichef har områdesansvar. Gotska Sandön är ett självständigt kompaniområde.
Förbindelserna med övriga MTN, FTN och ATL framgår i princip av bilden för det MTN på Gotland som i princip byggdes upp under tiden 1994-2000. Starten skedde redan 1993 för en viktig del av funktionen.
