FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

marinen loggo


MTN och FTN


Det överordnade kravet på FTN och MTN är att de skall tillgodose Försvarsmaktens behov av säkra telekommunikationer.

Försvarets telenät, FTN, erbjuder telekommunikationstjänster som används av Försvarsmakten och vissa andra delar av totalförsvaret.

Marinens telenät, MTN, är en delmängd av Marinens Taktiska Sambandsnät (MTS). MTN är koncentrerat till skärgårdsområden och används i huvudsak av de marina förbanden.

Transmissionsnätet är baserat dels på försvarsägd transmission, dels på delar som förhyrs från publika nätoperatörer. Optoresurser anordnas oftast i samarbete med civila operatörer. Undantagen är vissa sjökablar och lokalt invid hemliga anläggningar. Kustnära optokablar samnyttjas av FTN och MTN i allt större utsträckning.

FTN och MTN skapades för att bland annat tillgodose krav på skadetålighet och geografisk närvaro som de publika näten inte kunde möta.

Ursprungligen var hotet om massiv bekämpning i samband med invasion styrande för utformningen av FTN och MTN. Idag är andra hot styrande. Exempelvis säger regeringens proposition 1998/99:74 att ”sabotage och terroristhandlingar mot telesystem och samhällets elförsörjning samt intrång via telenät i teleoperatörernas styr- och övervakningsnät med stödsystem kan bedömas vara fredstida hot mot telekommunikationerna. Svåra snöoväder eller andra störningar i elförsörjningen kan leda till långa elavbrott som kan medföra att telekommunikationerna slutar att fungera inom mindre eller större områden. Fysiskt sabotage kan göras mot teleanläggningar, kablar och på yttre delar av radiolänk- och radioanläggningar.”

Lyckligtvis motverkas dessa hot med samma typ av motåtgärder som var verksamma i det kalla krigets hotbild. FTN och MTN ger därmed säkra telekommunikationer även i den nya hotbilden.

De publika nätens geografiska utbredning styrs av den kommersiella efterfrågan. Trots tillkomsten av nya operatörer förblir de publika telenäten glesa i vissa områden. FTN och MTN utgör då viktiga komplement.

Risken för försök till olovliga intrång i telenät har ökat på senare år. Genom att FTN och MTN skyddas med kvalificerad krypteringsutrustning och därtill (med något undantag) isoleras från publika nät skyddas de mot såväl hackers som mer kvalificerade operationer.

Med undantag för krypteringsutrustningen baseras FTN och MTN på kommersiellt tillgänglig utrustning i civilt utförande. Det är ekonomiskt gynnsamt och uppfyller Försvarsmaktens tekniska krav.

Generellt utvecklas FTN och MTN mot

  • ökad kapacitet
  • växande IP-kommunikation
  • ökad fjärrmässig styrning och övervakning
  • minskande underhållskostnader

MTN möter en förändrad behovsbild i skärgårdsområdena. De fasta förbanden reduceras kraftigt och tonvikten läggs i stället på Marinens fartygsförband och de rörliga amfibieförbanden. Likheten med markstridskrafternas behov på fastlandet blir därmed större.

Installation av marina nätväxlar i FTN-anläggningar
Marinens taktiska Sambandsnät, MTS, utbyggs för närvarande för att ge möjlighet till fjärrmanövrering av bl a radio- och radarutrustningar. Behovet av kapacitet i FTN av detta skäl minskar väsentligt, enligt MARK SJÖ, om installatiion av marina nätväxlar i FTN- anläggningar medges.

KRI SJÖ har mot bakgrund av ovanstående beskrivning hemställt om att inplacering av marina nätväxlar i FTN-anläggningar medges. Denna begäran har bl a behandlats i FTN beredningsgrupp.

FMV och MTE S har på uppdrag av HKV utarbetat följande förslag till direktiv när det gäller inplacering av marina televäxlar i FTN-anläggningar:

  • MK (motsv) skall förvalta tvx 500 då den är installerad i FTN-anläggning. Därmed avses materielförvaltning inkluderande materielunderhåll samt budgetering och ledning av drift och underhåll. Vidare skall MK (motsv) fjärrövervaka tvx 500.
  • Installationen skall dokumenteras enligt de regler som gäller för FTN-anläggningar. Kostnaderna för att upprätta, vidmakthålla och avveckla dokumentationen förutsättes belasta den som svarar för tvx 500.
  • Den underhållspersonal som behöver tillträde till tvx 500 i FTN-anläggning måste ha kännedom om och kunna tillämpa reglerna avseende sekretess, uppträdande i anläggning etc. Beroende på hur reglerna (BUSH) om delat ansvar för vissa hemliga dokument mm hanteras kan det vara nödvändigt att marin underhållspersonal inte får tillträde till FTN-anläggning utom i närvaro av personal ur mtuhbat (motsv). Vidare kan det finnas behov av att säkerställa att personal som arbetar med FTN inte får tillgång till eventuell hemlig information som finns tillgänglig i tvx 500.
  • MTE och MK (motsv) skall för att reglera särskilt säkerhetsfrågor träffa överenskommelse om erforderliga handlingsregler samt teckna samordningsavtal avseende arbetsmiljö, elsäkerhet etc.

Beslut togs av C KRI LED Håkan Bergström och Örjan Comstedt att inplacering av marina växlar i FTN-anläggningar medges enligt ovan angivna direktiv. Samtliga kostnader för installationen, vidmakthållande och avveckling skall belasta KRI LED, materielsystem 245. Vidare skall överenskommelse enligt ovan föreslagna direktiv träffas mellan berört MK (motsv) och MTE.

Skrivelsen är daterad 1999-04-12 och har HKV beteckningen 12 400:64510.

Konflikter i begynnelsen
FTN står för Försvarets Telenät och MTN står för Marinens Telenät. När Maringruppen på FMV marknadsförde MTN var det i början ganska svårt att diskutera MTN med både HKV ledning och med FTN handläggarna på FMV.
Marinen hade helt andra krav på sitt nät än vad FTN hade. Marinen byggde upp sitt nät omkring de platser i Sverige där Marinen var etablerad. För att skapa förbindelsestråk mellan de olika marina geografiska områdena försökte vi samverka med FTN för att kunna utnyttja deras redan befintliga transmissionsresurser mellan aktuella platser. Vi redogjorde för våra sambandsbehov mellan de aktuella platserna och begärde att få utnyttja en 2Mbit/s förbindelse i FTN nätet mellan våra Marina anläggningar.Detta skapade frusturation hos FTN folket på FMV liksom hos Flygarna på HKV.

Man kan inte bygga sitt nät genom att ansätta 2Mb förbindelser överallt utan måste räkna fram behovet med Erlangstabellerna och antalet anrop/s från aktuella förband menade FTN folket. Man visade hur FTN hade gått tillväga för att få fram sitt behov och detta visades med stora analyser av Erlangtabeller och matematiska uträkningar. Det visade sig när dessa redovisades att sambandbehovet för FTN kunde vara från 12 till 50 Erlang för aktuella förband inom flygvapnet.

När jag redogjorde för mina funderingar kring sambandsbehovet för marinen visade det sig att behovet var ungefär detsamma fast jag gjorde det lättare för mig genom att bedöma att genomsnittsbehovet var en 2Mb förbindelse till varje förband. FTN hade ingen förståelse för detta. En högt uppsatt flyggeneral uttalade sig på ett möte med följande citat ”Flygvapnet lånar inte ut några 2Mb förbindelser till Marinen även om kapacitet finnes”. Efter detta citat gav CM uppdrag till maringruppen att ordna det landsomfattande behovet av 2Mb förbindelser med hjälp av Telia.

Det Marina nätet byggdes upp från Malmö i söder till Luleå i norr. Inom de marina områdena byggde vi själva ut nätet och mellan områdena anslöt vi med 2Mb förbindelser antingen genom förhyrning i Telias nät eller genom att köpa egen kapacitet hos Telia. Telia var mycket positiva i sin samverkan med de marina förbanden. Alla de marina växlarna som definierats som nätväxlar har sammankopplats med 2Mb portar. De marina noderna har definierats med ett 7 siffrigt nummer som ger en unik adress till varje abonnent i det marina nätet. De tre första siffrorna kan ses som ett riktnummer och de fyra sista som ett abonnentnummer. Ringer jag från t.ex den marina noden i Malmö till den marina noden i Luleå slår jag det tresiffriga nodnumret till Luleå följt av 00 och jag kommer ut på Telias nät i Luleå där jag kan ringa för lokalkostnad.

Telia tyckte kanske inte riktigt om detta men kunde inte förhindra detta. Det var förmodligen en bidragande orsak till Telias senare beslut om att slopa lokal- respektive riksprislistorna och övergå till en gemensam kostnad.

Utveckling av signaleringen mot FTN för vx 500

CCS via ISDN user to user signalering
Bakgrund
MTS använder normalt FTN/ATL och ATN som överordnade nät (backbone) för kommunikation mellan olika geografiska platser. Det finns ett antal möjliga sätt att göra detta på:

  • En förhyrd förbindelse på en fast hastighet upp till 2Mb/s
  • Genom att ansluta till FTN med en ISDN PRA (30B+D) och använda VPN funktionen i vx 500 där trafikkanalerna tilldelas när de behövs. För närvarande krävs en fast 64 kb/s B kanal för CCS (Common Channel Signaling)

De ovan nämnda lösningarna kräver tilldelning av fasta (sole user) förbindelser genom FTN. Det betyder att FTN måste sätta upp och styra dessa anslutningar. Det innebär även en icke flexibel tilldelning av transmissionskapacitet i FTN.

Ny lösning
För att undvika uppsättningen av fasta kanaler i FTN, skall CCS använda D kanalen i ISDN PRA och sända signaleringsmeddelanden som user to user meddelanden.
Detta kräver förändringar i mjukvaran för vx 500.

Trafikledning och styrning över IP
Bakgrund
För övervakning och styrning av MTS är ett antal övervakningsenheter (NCU:er) anslutna till nätet. Varje växelenhet har en integrerad X.25 paketväxel (TP) som bildar ett X.25 nät, där NCU:n och alla växelenheterna är abonnenter.
Kommunikationen kräver ett specialkort (PCP) både i den PC baserade lednings- och övervaknings stationen samt i vx 500 (OST). PC kortet är baserat på den gamla ISA standarden (åtminstone vad avser en PC:s livstid) och innehåller komponenter som förväntas bli avvecklade inom kort.
De flesta nya PC:ar supportas inte längre av ISA standarden och aktuella platser har avvikande restriktioner vid val av PC lösning. För rörliga system finns det ett starkt krav på en industriell typlösning eller laptop PC:ar och dessa kan inte användas i nuvarande systemlösning.

Samtidigt har huvudprocessorkortet i vx 500 ersatts av en ny version. Denna version innehåller en Ethernet gränsyta.

Lösning
Det naturliga valet idag är att basera kommunikationen på IP. Detta kommer normalt inte att kräva någon extra hårdvara (HW) eftersom Ethernet gränsyta är standard på alla PC:ar inklusive laptops.

Den nya lösningen kräver ett antal förändringar:

  • Införande av full IP stack i vx 500.
  • Införande av gateway funktion i vx 500. Den växelenhet som ansluts till NCU:n måste kunna leverera meddelanden till andra växelenheter via CCS gränsytan (gemensam kanalsignalering).
  • Återinförande av modifierad NCU kommunikations mjukvara, huvudsakligen förenklingar eftersom TCP/IP inkluderar en mängd mekanisk teknik som införts överallt och övertar vissa funktioner.

När NCU:ns mjukvara förändrats har alla föregående bindningar till specifik PC HW och operativsystem borttagits och möjliggör ett fritt val av PC:ar inkluderande rackmonterade PC:ar och laptop PV:ar.

Sammanfattning

Kommunikation                     Gammal lösning
NCU – Vx 500                      Anslutningar etableras i TP nätet.

NCU – NCU                          Anslutningar etableras i TP nätet.

Kommunikation                                         Ny lösning

NCU – Vx 500

Management meddelanden skall innehålla en adress som specificerar växelenhetens identitet. Enheten som ansluts till NCU:n skall vara en Gateway som levererar meddelandena på TP nätet. Systemlösningen kräver ett nytt processorkort i varje nod. Det skall vara möjligt att ha mer än en växelenhet ansluten till Ethernet.

NCU – NCU

Anslutningar skall etableras på något av följande sätt:

  1. Direktanslutning i ett externt IP nät. Om det existerar ett externt IP nät, är detta det sätt som prioriteras.
  2. Användning av den anslutna växelenheten som gateway. Växeln levererar meddelandet till TP nätet, den mottagande växelenheten konverterar tillbaka till IP meddelanden och sänder detta till NCU.

Bägge metoderna skall kunna användas i samma nät. När NCU:erna definieras, måste metoden att nå aktuell NCU specificeras.

Se figurerna som visar dagens lösning och den nya lösningen.

Dagens lösning

 

Ny lösning

 

MTN nätväxlar i FTN anläggningar.
Nedan finns motiveringar till, fördelar med samt nödvändiga eftergifter beträffande att placera marina nätväxlar tillsammans med FTN växlar samt att betrakta  de marina nätväxlarna som abonnenter i FTN.

Fördel 1

Det totala behovet av trunkledningar (2 Mbit) mellan FTN och våra stora marina förband minskar om man sätter en vx 500 i FTN anläggningen. Om det t ex kommer en trunk från MKV, MKS och MKN samt en från något annat annex till sista FTN anläggningen innan den marina knutpunkten så behövs det bara 2 eller 3 trunkar vidare in i MTN istället för 4 st. Denna reducering beror på att den utplacerade nätväxeln kan sortera  ut den inkommande trafiken (som nästan aldrig är 4 ggr 2 Mbit/s) och fördela den på en ”tunnare” kanal (t ex 2 eller 3 trunkar) in till regionen.

Kan man även ansluta ATL trunkar till dessa växlar så minskar det ytterligare.

Fördel 2
Vårt MTS nät blir tåligare om man kan placera nätväxlar i FTN istället för att förbindelser skall in i våra anläggningar (djupt in i regionen) och sedan ut igen för att förmedla trafik mellan två områden som inte angränsar till varandra (se bil 2).

Fördel 3
Om och när vi ansluter våra radiostationer till växlar så minskar antalet förbindelser i FTN då dessa tidigare kan kopplas mot våra nätväxlar.

Fördel 4
Antalet stela kanaler i FTN nätet kommer att minska.

Fördel 5
I och med den fortsatta utvecklingen och expanderingen av FTN kommer vi att ha nytta av utplacerade växlar. Dels kommer datatrafiken med IP att öka och dels kommer våra rörliga förband lättare åt denna typ av information då vi avser att knyta vx 500 mot IP noder och Todapostservrar tidigare i näten vilket i sin tur medför minskade marina systemledningskrav till våra rörliga enheter.

Fördel 6
Det finns säkert en massa kopplingar med t ex radarbilder och övrig info från t ex FRA som förenklas om vi har växlar i näten i stället för på våra förband. Ju tätare mellan FTN och MTS desto mindre nätmtrl. behövs. Kopplar vi sedan ett antal portar mot FTN TM 50 utrustning så kan FTN personal koppla om trunkar i näten själva så att skador kan överbryggas.

Eftergift
Den eftergift man måste acceptera ur marin synvinkel, om man placerar marina nätväxlar i FTN anläggningar, är att MTN får uppgiften att fungera som reservkanal, då skador uppstår i FTN vilka omöjliggör trafikering i vissa områden.
Det som då kan hända är att trafiken istället fördelas över de regionalt tillgängliga MTN förbindelserna vilket kan medföra svårigheter för rent marin trafik att komma fram i önskad tid och/eller omfattning.

Detta pris får dock anses som mycket lågt och överkomligt jämfört med den möjlighet som gives.