FHT loggo Försvarets Historiska Telesamlingar

flygvapnet loggo

 

Radiostation RK-02


RK-02 SändarenhetRK-02 Mottagarenhet

Rk-02 sändarenhet. Rk-02 mottagarenhet

Bakgrund
Under början av 60-talet ökade behovet av markradio i samband med projekteringen av Stril-60 och Bas-60. Beslut togs om att införskaffa en radio för stridsledning. De första proven med styrdata var avslutade och visade att frekvensmodulering var att föredra före amplitudmodulering. Valet för den nya radion föll på en modifierad radiostation RK 01, som under 50-talet levererats av Standard Radio & Telefon AB (SRT).

Kraven på AM och FM, specialingång för styrdata och halvledarnas intåg, medförde att det blev en helt ny radiostation som fick benämningen Radiostation RK 02.

I början av 60-talet beställde Kungliga Flygförvaltningen (KFF) av SRT c:a 400 radiokanaler med separata sändare och mottagare.

Tekniska krav

Beställningen gjordes som ett tillägg till den tidigare RK 01 beställningen. Successivt kom nya krav till som infördes i mötesprotokoll, detta är troligen anledningen till att någon teknisk specifikation inte kunnat finnas. Det var också innan Flygstaben utgav Teknisk Taktisk Ekonomisk Målsättning (TTEM). Klart var att frekvensområdet skulle vara 103-156 MHz, amplitud- och frekvensmodulering,  samt LF-ingång på sändaren för styrdata. Enheterna skull vara uppbyggda som RK 01 enheterna och passa i samma typ av stativ.

Utveckling och leverans

Utvecklingen skedde hos SRT i Ulvsunda med heltransistoriserad mottagare och fasmodulator i sändaren. Det var en mycket tidig transistoriserad utveckling som inte var helt problemfri.
Serieleveransen startade 1962 med stativ och kontrollenheter och 1964 med sändar- och mottagarenheter.

Drift

Den första installationen av Radiostation Rk-02 utfördes under 1966 och vissa radiostationer fanns kvar i operativ drift till 2009. Det innebar att Rk-02 är den radiostation inom flygvapnet som varit längst i drift. De c:a 400 radiokanaler som inköptes, innebär också att Rk-02 antalsmässigt, var en av flygvapnets mest förekommande radiostationer. Det ger utvecklingen av RK 02 ett högt betyg, som i över 40-år har använts med hög operativ tillgänglighet och låga underhålls- och driftkostnader.

Utrustning

Utrustningen utgjordes av separata mottagar- och sändarenheter, som installerades i skilda apparatrum med ett antennavstånd av minst 500 m, för att kunna medge samtidig sändning på flera kanaler. Tmr-20, effektsteg, antenner för överföring av nycklings- och anropsinformation ingick i, ur utrustningen speciella reläenheter.

I varje stativ fanns en kontrollenhet för underhåll och felsökning av enheterna.

Till radiosändare RK-02 kunde Effektsteg 202 med Högeffektantenn 468 anslutas.

Effektsteg 202Högeffektantenn 468

Effektsteg 202. Högeffektantenn 468

Teknisk data

Allmänt

Antennimpedans                    50 Ω
Frekvensområde                    103—156 MHz  
Kanalseparation                     50 KHz
Sändningsklass                      A2, A3, A3B, F3
LF impedans                           600 Ω

Sändarenhet RK 02

Uteffekt                                   40 W
Spurious                                >70 dB
Brum och brus                       >45 dB vid 100% modulation
Frekvensstabilitet                 <± 3 ppm
Frekvensnoggrannhet          ±15 ppm inom 0 till +45º C

Mottagarenhet RK 02

Känslighet                             AM, 10 dB (S+N)/N vid 5µv EMK, 30%           
FM                                        25 dB vid 5µv EMK
Selektivitet                           Min 30 KHz vid    -3 dB
Max 70 KHz vid -70 dB
Max 100KHz vid-90 dB
Mellanfrekvens                     1:a MF  10,7 MHz
2:a MF   470 KHz
Brusspärr                             2µv - 200µv
Bikanaldämpning                  >70 dB
Oscillatorutstrålning             <20µv


Läs mer i Radiostation RK 02 (1,8 MB) Författare: Arne Larsson. (F10/07)

I nedanstående dokument finns mer information om Rk-02:

Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000 (12,4 MB) (F17/09) Författare: Örjan Eriksson.

Rrgc/F. En viktig komponent i stril M/60 del 1 (2 MB) Författare: Bengt Olofsson (F02/12).

Strilsystem m/60 (6,5 MB) Författare: Örjan Erikson, Bengt Eklöf (F01/12).

Svenska Flygvapnets Styrdatasystem (9 MB) Författare: Arne Larsson (F22/04).