2. Ledning
2.3 Planering och beredning
Redan på verkstadsbyråns tid började man utveckla en effektiv arbetsfördelning mellan sakavdelningarna och underhållets företrädare som markant avvek från vad man tillämpade inom Armé- och Marinförvaltningarna. Gränsytan, som utvecklades ytterligare i och med 1954 och senare års organisationer, skulle komma att visa sig rationell. Genom att ansvaret för t ex underhållsutrustning, utbytesenheter, reservmateriel och utbildning lades på FF/UH så var det nödvändigt och blev naturligt att denna avdelning ”kom med” i saksidans materielanskaffning från första början. Successivt kom FF/UH att utveckla en modell för tidig hantering av underhållsförutsättningarna, dvs redan i början av anskaffningsfasen.
Utvecklingen under 1950-talet och framåt visade på nödvändigheten av att byta synsätt när man anskaffade tekniska system. Det nya synsättet och underhållskraven för materielen var en följd av att komplexiteten i systemen ökade snabbare än kvaliteten, det uppstod ett driftsäkerhetsunderskott.
Kort beskrivning
Under 1959/60 kulminerade diskussionerna om hur FF skulle möta de problem som var förknippade med det ökande ”driftsäkerhetsunderskottet” för komplexa system. Lösningen kom dels genom att Stig Ögren på FF/UH utarbetade och startade genomförandet av ett driftsäkerhetsprogram som han mera detaljerat redogjorde för i sin bok Driftsäkerhet för militära vapensystem som utkom 1963, dels genom att Erik Vintheden på samma avdelning utarbetade och startade ett program för planering och optimering i anskaffningsfasen av underhåll innehållande integrerad livslängdsplanering och kostnadsoptimering.Under första hälften av 1970-talet började UH att ersätta fördelnings-TO med Underhållsplaner. Syftet var detsamma, att tala om vem som skulle göra vad, var och när samt att hänvisa till rätt underhållsföreskrift. Underhållsplanerna gavs ut för system (UHP-S), funktion (UHP-F) och för materiel (UHP-M). Planerna kunde bli ganska omfattande eftersom t ex en UHP-M för en bruksenhet skulle ta upp och definiera alla ingående utbytesenheter. Planerna innehöll även lokaliseringskoder som behövdes för rapportering i driftdatasystemet (DIDAS).
Dokument som innehåller mer information:
Flygvapnets Drift- och underhållssystem (30 MB) Rolf Hjerter (F20/04).
Bilder
Denna och följande bilder är hämtade ur en underhållsbroschyr från FF/UH tryckt omkring 1960.
Artiklar ur Flygvapennytt
Artiklar ur TIFF
Länkar