Försvarets Historiska Telesamlingar
2. Ledning
2.3 Planering och beredning
Redan på verkstadsbyråns tid började man utveckla en effektiv arbetsfördelning mellan sakavdelningarna och underhållets företrädare som markant avvek från vad man tillämpade inom Armé- och Marinförvaltningarna. Gränsytan, som utvecklades ytterligare i och med 1954 och senare års organisationer, skulle komma att visa sig rationell. Genom att ansvaret för t ex underhållsutrustning, utbytesenheter, reservmateriel och utbildning lades på FF/UH så var det nödvändigt och blev naturligt att denna avdelning ”kom med” i saksidans materielanskaffning från första början. Successivt kom FF/UH att utveckla en modell för tidig hantering av underhållsförutsättningarna, dvs redan i början av anskaffningsfasen.
Utvecklingen under 1950-talet och framåt visade på nödvändigheten av att byta synsätt när man anskaffade tekniska system. Det nya synsättet och underhållskraven för materielen var en följd av att komplexiteten i systemen ökade snabbare än kvaliteten, det uppstod ett driftsäkerhetsunderskott.
Kort beskrivning
Under 1959/60 kulminerade diskussionerna om hur FF skulle möta de problem som var förknippade med det ökande ”driftsäkerhetsunderskottet” för komplexa system. Lösningen kom dels genom att Stig Ögren på FF/UH utarbetade och startade genomförandet av ett driftsäkerhetsprogram som han mera detaljerat redogjorde för i sin bok Driftsäkerhet för militära vapensystem som utkom 1963, dels genom att Erik Vintheden på samma avdelning utarbetade och startade ett program för planering och optimering i anskaffningsfasen av underhåll innehållande integrerad livslängdsplanering och kostnadsoptimering.Under första hälften av 1970-talet började UH att ersätta fördelnings-TO med Underhållsplaner. Syftet var detsamma, att tala om vem som skulle göra vad, var och när samt att hänvisa till rätt underhållsföreskrift. Underhållsplanerna gavs ut för system (UHP-S), funktion (UHP-F) och för materiel (UHP-M). Planerna kunde bli ganska omfattande eftersom t ex en UHP-M för en bruksenhet skulle ta upp och definiera alla ingående utbytesenheter. Planerna innehöll även lokaliseringskoder som behövdes för rapportering i driftdatasystemet (DIDAS).
Dokument som innehåller mer information:
Flygvapnets Drift- och underhållssystem (30 MB) Rolf Hjerter (F20/04).
Bilder
Denna och följande bilder är hämtade ur en underhållsbroschyr från FF/UH tryckt omkring 1960.
Artiklar ur Flygvapennytt
Artiklar ur TIFF
Länkar