Ra 150
M3955-150001 Radiostation 150 MT
Allmänt
I och med elektronrörens miniatyrisering och tillkomsten av transistorer blev det möjligt att tillverka förhållandevis små stationer. Ra 150 blev en av de första små stationerna inom sitt område. Den blev därför även efterfrågad för civilt bruk och utlånad till bl.a. Vattenfall för att användas i samband med dragning av kraftledningar och till polisen för trafikdirigering i samband med högertrafikomläggningen 1967.
Ansvarig för den första anskaffningen om 800 stationer var KATF och var från början en gemensam anskaffning för armén och marinen. Armén avstod dock från serieanskaffning för egen del. Den andra serien om 1200 stationer anskaffades av KMF. Leverantör var SRA.
Omfattande praktiska prov med materielen utfördes på arméns övningsområde på Järvafältet i Stockholm beträffande stationens samgrupperingsegenskaper samt på Uppsalaslätten för räckviddsprovning. Räckvidden var mindre på slätten än i något kuperad terräng.
Den första leveransen av stationer kom under 1959 och deltog i det årets krigsförbandsövning.
Materielen utgallrades under 1980-talet.
Användningsområde
Materielen var avsedd för KA närförsvarsförband vid batterier, minstationer och andra anläggningar.
På grund av frekvensområdet fick den först inte användas inom Stockholms och Göteborgs kommuner för att inte störa annan trafik.
Senare, när stationens hela frekvensband hade upplåtits till rundradions FM-sändningar, kunde den inte användas alls utan utgallrades.
Utförande
Stationen bestod av sändtagare, strömförsörjningsenhet, antenn och handmikrotelefon.
Sändtagaren var placerad i en väska och förenad med strömförsörjningsenheten med remmar så att stationen kunde bäras med sändtagaren på bröstet och strömförsörjningsenheten på ryggen.
Från strömförsörjningsenheten gick två kablar till sändtagaren: en koaxialkabel från antennen och en grövre kabel för strömförsörjning och LFsignaler.Samtliga manöverorgan var placerade på sändtagaren.
Ra 150. Sändtagare och Strömförsörjningsenhet.
Det totala frekvensområdet för stationen var 100 till 108 MHz men det område som var användbart utan omtrimning var endast 0,65 MHz brett.
Stationerna var därför indelade i tre varianter, Ra 150 A med kanalerna förlagda mellan c:a 100 och 101 MHz, Ra 150B mellan c:a 101-102 MHz och Ra 150C mellan c:a 102-103 MHz. De frekvenser som användes var hemliga.
Tekniska data
Frekvensområde: Totalt 100-108 MHz
Använt frekvensområde:
Ra 150A c:a 100-101 MHz
Ra 150B c:a 101-102 MHz
Ra 150C c:a 102-103 MHz
Kanalseparation: Kanal 1 till 6: max 650 kHz närbelägna kanaler: min 100 kHz. Ojämna kanalavstånd valdes för att minska risken för störning vid samgruppering av stationer.
Sändarffekt: 0,3 W alternativt 1 W lågeffektläget var till för att spara batterier
Modulationsslag: FM
Transmissionstyp: Simplex, telefoni
Kanalantal: 6 kanaler
Antenner: Sprötantenn alt antenn på mast vid fast installation
Räckvidd 2-10 km beroende på terrängen m.m. Vid fast installation längre avstånd
Kraftförsörjning: 16 st 1,5 V torrbatterier
Mått: Sändtagare m väska L210 x B160 x D55 mm. Strömförsörjningsenhet L170 x B230 x D80 mm
Drifttid: Mottagning 40 timmar. Sändning-mottagning 1:9 15 timmar
Vikt: 5,3 kg för hela stationen
Dokumentation
M7773-205290 BESKR 1 Ra 150 Beskrivning del 1, Handhavande, 1961
M7773-215350 BESKR 2 RA 150 Beskrivning del 2, 1966
M7780-203070 MINNL RA 150 Minneslista, 1968
M7776-231270 RDKAT RA 150 MT Reservdelskatalog, Utgåva 2, 1971, 1972/2
M7773-215351 BESKR 2 RA150 Beskrivning del 2, Konstruktion och funktion,1972 / 2
M7782-233900 UHFSKR D RA150 Driftvårdsföreskrift, 1972Läs mer i Marinens UK-materiel 1930-1990 (8 MB) Huvudredaktör: Stig Kjellin.
