Drift- och underhållssystemet

flygvapnet loggo

1. Drift- och underhållssystemet

Allmänt
Man kan i princip skilja på två typer av DU-system inom Flygvapnet. Först och främst fanns det stora, övergripande systemet som utgjorde infrastrukturen för drift och underhåll. Man kan säga att det stödde alla underhållsobjekten. En av beståndsdelarna i detta var t ex reservmateriel som behövdes såväl i det förebyggande som i det avhjälpande underhållet. Reservmaterielen skulle finnas tillgänglig när ett behov uppstod. För detta krävdes bl a inköpsfunktioner, centralt och lokala lagerställen och naturligtvis ett fungerande distributionssystem. Andra ingredienser kunde vara underhållspersonal, utbildningsresurser, underhållsinstanser på skilda nivåer, underhållsutrustning, emballage, dokumentation, materielförvaltningsformer och inte minst olika typer av rutiner och informationssystem för att stödja drift- och underhållsverksamheten.

Den andra typen av DU-system riktade sig mot det enskilda materielsystemet. Det utformades under materielsystemets underhållsberedning och dokumenterades i underhållsplanerna. Självklart använde man i största möjliga utsträckning resurser och rutiner från det övergripande systemet och lade bara till det som saknades eller var lönsamt i övrigt. För varje materielsystem (motsv) fanns det alltså ett anpassat DU-system. Alla dessa små DU-system var underordnade det övergripande systemet men kunde även påverka och påverkas av detta. Var det ett stort och viktigt underhållsobjekt, t ex ett nytt flygplansystem kunde påverkan bli större. Det fanns alltså över tid en interaktion mellan DU-systemen som gjorde att en utveckling och förändring av dessa kunde ske.

Kort beskrivning
Det generella underhållssystemet i Flygvapnet omfattade åtgärder och resurser på följande tre nivåer:

Central nivå

Regional nivå

Lokal nivå

Tillämpningen blev olika beroende på om materielen var flygplan, basmateriel eller marktelemateriel.
För marktelematerielen innebar tillämpningen att drift- och underhållsåtgärderna gjordes vid materielens uppställningsplats av främre resurs, eller där sådan saknas eller åtgärden var av större omfattning, av tillrest bakre resurs. Fel åtgärdades vanligen genom byte av felaktig enhet som sedan skickades till den bakre centrala nivån för reparation (avhjälpande underhåll). Anläggningsmateriel, t ex kablar, kablage, master och torn, reparerades på plats av främre eller bakre underhållsnivå beroende på omfattning och komplexitet.

Marktelematerielen var till stora delar strukturerad i geografiskt utbredda materielkedjor där de ingående materielobjekten samverkade och realiserade de tekniska funktioner som erfordrades för den taktiska verksamheten. Det förebyggande, bruksenhetsinriktade underhållet som tidigare var vanligt minimerades senare till förmån för ett mer funktionsinriktat underhåll där man genom systemmätningar och med inbyggda övervakningssystem verifierade korrekt funktion eller lokaliserade fel till ingående enheter som sedan reparerades eller justerades.

Den främre lokala nivån utgjordes av basteledetalj i teknisk enhet vid flottilj och av driftgrupp ur strilenhet vid sektorflottilj. Vissa stril- eller sambandsanläggningar var obemannade och saknade alltså egna personalresurser.

Den bakre regionala nivån hade sedan denna nivå tillkom på 1950-talet ”genomlidit” många omorganisationer. Det började med de sex regionala televerkstäderna (RTV, senare enbart benämnda TV) som i mitten av 1970-talet ersattes av tre Teleservisbaser (TSB). 1985 var det dags igen. Då flyttades de rörliga resurserna till Verkstadsförvaltningsorganisationen (VF). Under 1990-talet överfördes resurserna till de nybildade Underhållsregementena med början i milo ÖN.

Den bakre centrala organisationen utgjordes av resurser ur främst FFV Aerotech och TELUB men kunde även utgöras av företag i vissa fall. Under 1970-talet förändrades de centrala resurserna till huvudverkstäder med uppgiften att även stödja FMV med tekniska tjänster.

Nedan visas en schematisk framställning av drift- och underhållsorganisationen genom åren fram till 1990-talet.

Dokument som innehåller mer information:
Flygvapnets Drift- och underhållssystem (30 MB) Rolf Hjerter (F20/04).

Artiklar ur Flygvapennytt

Artiklar ur TIFF

Beredning av Drift och Underhåll vid anskaffning (nr 2/71)

Underhåll av försvarets informationssytem (nr 1-2/83)

Länkar

Bilder

Försvarets Historiska Telesamlingar