Militär vädertjänst i Sverige under 1900-talet

I Sverige har militär vädertjänst bedrivits under ungefär en mansålder. Under hela denna tid har verksamheten präglats av ambitionen att åstadkomma något praktiskt taget omöjligt: Att leverera till alla delar korrekta väderprognoser i en detaljerad tids och rumsskala. Många individer har med fantasi och energi och viss otålighet framgångsrikt utnyttjat vetenskaplig och teknisk utveckling för att höja tjänstens kvalitet. Just förhållandet att man aldrig kan lyckas till hundra procent har i hög grad bidragit till att man fortlöpande ägnat mycket kraft åt utvecklingsarbete.

För att denna dynamiska utveckling och dess intressanta historia inte skall falla i glömska har vi författare tagit oss an uppgiften att beskriva den åtminstone översiktligt. Sammanställningen är inte ett vetenskapligt historiskt dokument, men så långt det varit praktiskt möjligt har vi kontrollerat att innehållet är korrekt. Vi har gått igenom arkiven, intervjuat personer som var med då det hände och tagit vara på våra egna erfarenheter från att ha varit delaktiga i utvecklingen under en stor del av den tid som behandlas. Några förband har bidragit med värdefullt bildmaterial. Högkvarterets KRI VÄD har under arbetets gång bidragit med konstruktiva synpunkter på utformningen.

Utvecklingen av teknik och organisation intar en central plats i framställningen. Vi har också tyckt att det är av intresse att beskriva de tankegångar som styrt utvecklingen under olika perioder. Slutligen har vi även försökt beskriva hur arbetsmetodik och hjälpmedel för meteorologen utvecklats över tiden.

Vi har i huvudsak delat upp materialet tidsmässigt. Det har dock känts naturligt att behandla vissa områden samlat och då frångå den strikta tidsindelningen.

Skriften är i första hand tänkt att läsas av personer som har eller har haft anknytning till vädertjänsten och vi har därmed inte bemödat oss med att förklara alla facktermer och liknande. För att även andra intresserade, som exempelvis vädertjänstens kunder skall kunna ha behållning av att läsa den har dock en del förklarande textavsnitt och fotnoter införts.

Sten Haglund Anders Söderman