Radar
Ballongburen radar
C2 History
Ekoradiostation ERIIIB
Flygburen spaningsradar PS-18/A
Flygburen spaningsradar PS-19/A
FYL-radar PS-810
Förstudie angående den historiska radarutvecklingen inom Flygvapnet
Landningsradar PN-67
Markradarstation PJ-21
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000
PS-41 Historik
Radarspaningsstation PS-16/F
Smalbandsöverföring av radarbild (SBÖ)
Spaningsradar PS-08/F
Spaningsradar PS-15
Spaningsradar PS-65/F
Spaningsradarstation PS 66T
STRILDOK sammanfattning
Tidiga igenkänningssystem för flygplan
Ballongburen radar
För att kunna se längre måste man komma upp i höjden vilket har tillämpats av människor och djur sedan urtiden. Från början var det bl.a. höjder och träd som fick stå för lyftet men så småningom lärde sig människan att ta till andra hjälpmedel för långsiktlighet. En av de första var varmluftsballongen. Med radarns tillkomst gällde det inte bara att se långt utan dessutom lågt eftersom flygplanen, för att undvika radarupptäckt, flög på lägsta höjd.
I detta dokument behandlas främst den tidigaste utvecklingen av luftburna statiska radarstationer, främst ballongburna eller aerostater som den egentligen kallas. Det är primärt utrustning som Sverige tänkt utveckla eller anskaffa som berörs även om vissa utvikningar finns. Dessa ”snedsprång” från ämnet motiveras med att det råder ett visst intressant samband mellan dem och huvudämnet.





