Flygbas
Flygbassystem 90
Flygbassystemet Bas-60
Flygvapnets Drift- och underhållssystem
Flygvapnets signaltjänst
Flygvapnets telefaxnät
Inflygningsradar CE-71
Markteleunderhållssystemet under tiden 1950 till 2000
Mätinstrument i Flygvapnet - en tillbakablick
Radarfyr PN 55_F
Radarfyr PN-521
Radarfyr PN-601 och 513
STRILDOK sammanfattning
Väderradar PS-29/F
Väderradar PV-30
Flygbassystemet Bas-60
I flygbasutredningen som genomfördes under år 1954 togs grunderna fram för det nya flygbassystemet. Denna utredning innebar att det år 1956 togs fram ett utkast till en ny Bashandbok, som skulle användas och utvärderas under den stora flygvapenövningen samma år (FVÖ 1956).I 1958 års ”Plan för utbyggnad av flygbaser” bestämdes att det totala antalet flygbaser skulle vara 70. Det innebar att ytterligare 31 baser skulle byggas, förutom de som redan fanns. Planen var kostnadsberäknad till totalt 250 miljoner.
Baserna skulle vara av tre olika typer, där Bas A kunde användas ständigt under året och dygnet, Bas B tillfälligt i fred och ständigt i krig och Bas C som endast skulle användas i krig och under bra väderförhållanden. Av dessa 70 baser skulle 46 baser förses med erforderlig utrustning för att möjliggöra kontinuerlig användning.
I denna plan bestämdes också att varje bas skulle ha en kommandocentral (KC) som skulle ansvara för den direkta flygverksamheten. Kommandocentralen skulle byggas som en barack och förses med ett intilliggande skyddsrum för personalen.
Efter en överarbetning av KC-utredningen bestämde CFV den 7/4 1961 att en bakre skyddad och fortifierad anläggning skulle byggas på varje bas varifrån flygtjänsten skulle ledas. Denna skulle kompletteras med en trafikledarfunktion i en flyttbar vagn vid fältet.
Under 1961 skulle också prov genomföras på Malmen (F 3) där man från en KC-barack i första hand skulle prova ut förbindelsebehovet.
Under 1962 genomfördes ett stort antal rekognosceringar för att fastställa var varje nytt KC skulle byggas. I den plan som togs fram samma år var inriktningen att man fram till budgetåret 1968/69 skulle ha byggt totalt 70 fortifierade KC-anläggningar.
Inför flygvapenövningen 1963 prioriterades utbyggnaden av KC på Uråsa och Eskilstuna, vilket innebar att dessa två platser var de första baser med ett nytt KC och som användes i samband med en större övning.
I en skrivelse från CFV den 2/10 1961 fastställdes att ”Det var önskvärt att samtliga utbyggda baser tilldelats rörlig signalstationsvagn före mitten 1964”
Den nya bashandboken (Bas H) som fastställdes 1963 innebar att flygbasens organisation anpassades till verksamheten enligt konceptet Flygbas 60.
Basen skulle ledas av en basbataljonschef med ansvar för den totala ledningen.
I bataljonen ingick nedanstående enheter:
Stabskompani, Stationskompani, Intendenturkompani, Flygfältsarbetskompani,
Skyddskompani och Sjukvårdspluton.
Till basen kunde dessutom tillföras ett värnförband och ett luftvärnsförband ur Armén.





